– Bokskorpionen jagar efter boklöss i hyllorna. Den fångar den minimala boklusen med klon och äter upp den, berättar Håkan Elmquist, ordförande i Sörmlandsentomologerna.
Han pekar på ett litet djur som svultit ihjäl i hans fjärilssamling. Håkan Elmquist på Hedlandet i Mariefred är en av de främsta insektskännarna i Sverige. Han dokumenterar alla småkryp. Bokskorpionen är tre millimeter och liknar sin verkliga förlaga. I förstoringsglas ser klorna gigantiska ut i relation till kroppen.
– Den har giftkörtlar i klorna som den använder att förgifta sitt byte med.
Det låter nästan som något ur en science-fictionroman eller som någon av de skumma djurtyper som är vanliga i den förbjudna skogen intill Hogwarts i böckerna om Harry Potter.
– Bokskorpionen är inte släkt med skorpioner och boklössen är inga löss, berättar han.
Vilket i sin tur låter som något ur ”Alice i underlandet”, inget är riktigt vad det låter som.
Men trots namnet ingår bokskorpionen i gruppen spindeldjur och har inget gemensamt med en riktig skorpion.
– Det är en klokrypare, ett spindeldjur med åtta ben. Den har antagligen fått namnet för att den liknar skorpionen men den saknar gadden på bakdelen. Det är en kroppsform som är ganska gångbar i den här världen – den värld som innehåller mängder av småkryp.
Håkan Elmquist stryker lim på ett litet pappersark och lägger dit den döda bokskorpionen med hjälp av en nål. Chelifer cancroides, skriver han vid sidan av den.
– Det finns över 3300 arter klokrypare utspridda över världen men i Sverige finns det bara ett tiotal arter.
Den är en predator som gärna äter kvalster och millimetersmå insekter. Sådana som boklusen, som inte är någon riktig lus.
– Den tillhör gruppen stövsländor och är en insekt som gärna tuggar i sig papper, textilier, damm eller bark.
Eftersom de är små, bleka och vinglösa och inte alls liknar en stor och ståtlig trollslända är det inte så konstigt att namnet är lite missvisande.
– Men även om de utseendemässigt mer påminner om en lus finns det avgörande skillnader, till exempel har lössen stickande och sugande mundelar medan boklusen har bitande käkar. Men en sak har lössen och boklusen gemensamt i alla fall, de är insekter. Och om verkligheten hade varit en science-fictionbok hade insekterna kunna haft en helt annan status, berättar Håkan.
– Om utomjordingar landade här skulle de kunna se insekterna som jordens herrar. Insekterna överlever det mesta med en osannolik anpassningsfömåga. De har dessutom utan tvekan flest arter och flest individer av allt levande.
