Viktoria har ofta något gott i fickorna. Det vet fåren, som flockas omkring henne. Foto: Anna Mi Skoog
Getterna och deras killingar vill gärna följa med Viktoria och Björn ut och springa fritt på gårdsplanen.
Viktoria med två av gårdens fem hästar. Hon arbetar med belöningsbaserad hästträning.
En kelen killing söker kontakt.

Här får djurens behov komma först

Hos Viktoria Sandberg och Björn Åhman på Selaön är det omsorgen om djuren och naturen som står i fokus – vare sig det gäller matproduktion, naturaktiviteter eller möten mellan djur och människor, där djurens välmående får komma i första rummet.

Sedan 2018 har Viktoria Sandberg och Björn Åhman drivit sin verksamhet Selabonden och Hästlugn på Selaön utanför Stallarholmen. Det är en verksamhet med flera olika grenar, men där djuren och naturen är det viktigaste.

Grunden till verksamheten lades när de drev en annan gård i Stallarholmen ett par år tidigare.

– Det började med hästarna, det är det som varit grundkärnan, berättar Viktoria, som är uppvuxen i Alingsås, men som kom till Stallarholmen från Gnesta. Björn kommer från Järna.

Ute om djuren vill

På den tidigare gården skaffade de också en del av djuren de har i dag. Det är fem hästar, tre fjällkor, ett 20-tal tackor, tre lantrasgetter och fyra killingar. De har också ett 50-tal höns, en hund och en stallkatt. Tidigare hade de även grisar, men när svinpesten spred sig i grannlänet valde de att göra sig av med dem.

– Får man en smitta på sin gård blir man tvungen att stänga helt och hållet, så vi har valt att inte ta den risken, säger Björn.

Djuren har möjlighet att välja själva om de vill vara ute eller inne – alla utom hönsen, som just nu måste hållas inne på grund av risken för fågelinfluensa. Men även de har en hönsgård där de i vanliga fall får vara ute.

Småskaligt lantbruk

Björn är utbildad kock och har ett stort matintresse, som också fört med sig ett intresse för hur maten produceras.

– Och att man ska kunna producera maten på ett bra sätt, både miljömässigt och etiskt för djuren. Det storskaliga jordbruket behövs ju också, men vi båda tycker ju att det vore bättre om det fanns fler småskaliga lantbruk, säger Björn.

På den första gården fanns ett färdigt tunnelväxthus där de kunde prova på att odla lite mer storskaligt. Och på den vägen är det.

I dag säljer de en del av gårdens produkter via rekoringar i Stallarholmen och Mariefred.

– Man når ut till många på en gång, och kunderna får träffa oss som producerar maten. Vi har haft flera kunder som sedan kommit hit och fått träffa djuren, berättar Björn.

Djurnära aktiviteter

En viktig del av verksamheten är att de tar emot människor på gården, och erbjuder gröna upplevelser och djurnära aktiviteter.

– Det kan vara både enskilda besök och grupper, både med barn och människor med särskilda behov. Främst är det möten med hästarna, men det kan också vara med de andra djuren, förklarar Viktoria.

De arbetar med belöningsbaserad hästträning, som utgår från hästens behov och naturliga beteenden.

Lammyoga på sommaren

En del av verksamheten handlar också om naturbete, både för att främja djuren och naturen, inte minst det artrika Åsa gravfält på Selaön, där deras hästar och får går och betar sommartid.

– Det finns så mycket olika saker för djuren att äta. Det är som en liten gottepåse där de kan välja vad de vill ha. Och det är jättebra för deras hälsa, säger hon.

De provar också att hyra ut en del av sina djur för att beta andras naturbeten på ön. Faller det väl ut kan det bli en större del av verksamheten framöver.

Vid Åsa gravfält har de också en av sina aktiviteter med djur under senvåren och sommaren – lammyoga.

Farmfrulle på gården

– Lammen är så otroligt sociala, de tycker verkligen att det är toppen när det kommer besökare, säger Viktoria.

Närmast har de tänkt börja med en ny verksamhet – farmfrulle.

– Man får komma och vara med tidigt på morgonen på gården, hjälpa till att mata djuren. Och när alla fått mat och vilar och allt är lugnt och stilla, så äter man frukost, förklarar hon.

Så småningom vill de också börja producera sin egen ost på gården. Björn planerar att gå en kurs för att lära sig producera ost på hantverksmässigt vis.

– Vi tänkte smygstarta med getterna, och sedan pröva i lite större skala när korna börjat mjölka, säger hon.

– Vi vill också sälja mjölk på gården. Det är svårt att få tag på opastöriserad mjölk direkt från producenten, säger han.

Men att driva en småskalig gård är tufft ekonomiskt, och än så länge arbetar de båda heltid utanför gården.

Kretsar runt gården

– Nu är det så osäkra tider att det är skönt att ha en säker lön. Allt har ju blivit dyrare, och det är svårt att ta ut fullt pris av kunden i slutänden. Det måste vara ett pris som kunden har råd med. Även de har ju fått det svårare ekonomiskt, säger Björn.

Det syns också en nedgång i försäljningen för rekoringar generellt.

– Det kanske är så att kunderna inte köper lika ofta längre, säger han.

Tidigare tog de även emot andras hästar på gården, men det är en verksamhet som de fått sluta med, när kostnaderna drog iväg.

Å andra sidan har det blivit mer tid till att skapa möten för människor tillsammans med djuren.

– Men vi vill inte fastna i vad vi är för ett företag. Det får komma med tiden. Vi provar lite olika saker och ser var vi hamnar, säger han.

– Men det kretsar kring gården, djuren och möten, säger Viktoria.