Kristina Hagfalk från Ålberga sitter på det fallna riktmärket "långa gran." Foto: Karina Frölund
Den var 36 meter innan den föll, angripen av granbarkborrar. Foto: Kristina Hagfalk
En märklig gran - står det på skylten som sattes upp för snart 30 år sedan.
I området har länsstyrelsens arbetat med att restaurera mossen. Foto: Kristina Hagfalk
En geocache som Kristina gömde för 18 år sedan.
Det är storslagen naturen och flera vandringsleder.

Efter drygt hundra år har ”Långa Gran” fallit

Kristina Hagfalk från Ålberga har använt sig av "Långa Gran" som riktmärke på många promenader på Sörmlandsleden med elever från skolan. Men efter granbarkborrens framfart har den nu gett sig och fallit.

– Den har varit så hög att den syntes på långt håll. Man kunde säga till eleverna – ser ni granen – där ska vi stanna och fika.

Föreningen Sörmlandsleden har markerat ut granen som står vid vid etapp 34. Det är en etapp med obebodda skogstrakter över berg och mossar.

En märklig gran

– Det är väldigt fint. Jag har gått här i 40 år och ännu inte tröttnat, säger Kristina.

”En märklig gran” står det på Sörmlandsledens skylt om trädet. Skylten sattes upp 1996 och då var den 36 meter hög. ”Det märkliga med granen är att den blivit så hög trots att den växer på näringsfattig mark”.

– Den har varit torr i toppen under många år, och för några år sedan gav sig granbarkborren på den. Sedan dess har jag väntat på att den skulle falla, säger Kristina.

Nu ligger den där bredvid vägen. Enligt skylten skulle den kunna vara en bra bit över hundra år.

Kristna visar att hon gömt en geocache vid trädet. Geocache är global skattjakt som man kan göra om man har en smart phone.

Hennes skatt består av några plastgubbar och en anteckningsbok där alla som hittat skatten har antecknat sina namn.

– Jag lade dit den 2006 ser jag, nu tar jag bort den, för riktmärket har ju fallit.

Men på den här etappen finns också ett annat slags riktmärke, Pigans plågosten, berättar Kristina.

– Det är en historia om en piga som blev jagad av vargar och klättrade upp på det stora flyttblock som finns mitt ute i skogen. Där fick hon sitta tills någon hittade henne, beroende på vem som berättar historien handlar det om allt från ett dygn till flera dygn.

Tranbär och sileshår

Det är ett område med storslagen natur och flera vandringsleder. På Fjällmossen möts Sörmland och Östergötland och området är naturreservat i båda länen.

– Det är en väldigt unik flora med hjortron, tranbär och sileshår. Det är en högmosse med avrinning åt alla hål.

Det är öppen myrmark med tallskog runt om. Enligt länsstyrelsen finns det typiska myrmarksfåglar här som orre, storspov, skogssnäppa, rödbena, grönbena, trädpiplärka och ängspiplärka. 

Äkta blodigel

– Under pandemin var det massor av folk ute i skogen. Då var det kö till grillplatserna. Nu är det inte så, men det är fler som går och som upptäckt området.

Förutom Fjällmossens väldiga myrmarker finns det flera sjöar i området, som Lövsjön, Vrångsjön och Lilla Göljen.

– I den finns äkta blodigel, sådana som suger sig fast, säger Kristina.