Varje år skadas ungefär 300 lantbrukare i arbetsplatsolyckor där djur är inblandade. Arbetsmiljörådgivare Stefan Wistrand ger otaliga exempel på hur lätt olyckan är framme under gårdsvandringen hos Maria och Peter Holmberg på Uddberga gård i Sparreholm. Temat är säker arbetsmiljö.
I princip alla som deltar har gjort sig mer eller mindre illa någon gång, även om det inte alltid handlar om djur. Det finns också stora risker för andra olyckor i lantbruket. Fallolyckor är vanliga, där djur, gödselbrunnar eller maskiner kan vara inblandade.
Bengt Andersson tror att han fastnade med foten i ett balsnöre när han föll 2,5 meter från loftet ner på betongen.
– Jag fick tre-fyra frakturer på bäckenet och det trycktes in i kroppen, berättar han.
Det gjorde fruktansvärt ont, men utan telefon och sällskap var han tvungen att försöka få hjälp.
– Jag kravlade mig upp i traktorn och körde till huset, där jag ställde mig på gårdsplan och tutade.
Det blev en lång konvalescens. Efter ett halvår var han igång igen. Det var 25 år sedan och det gör fortfarande ont.
– Det här lär jag få känna av livet ut, säger han.
Det inträffade en dödsolycka på en gård som Felicia Ahlström arbetat på tidigare. En kille fick en uppallad bil över sig. Det sätter spår.
– Jag försöker alltid tänka på säkerhet. Det går så fort när det går illa. Det gäller att tänka efter även när det är stressigt. Jag tror det är bra att höra andra berätta om olyckor, då vet man vad som kan ske, säger hon.
Handen på pumstången
Peter Holmberg, som bjudit in till gårdsvandringen, har ett halvt pekfinger efter ett misstag med domkraften.
– Jag satt på huk och hade hissat upp en kärra med domkraften. Jag skulle resa mig upp och lade handen på pumpstången. Av misstag sänkte jag kärran över pekfingret. Leden krossades.
Det tog ett halvår innan det läkt och fantomsmärtor och inflammationer var över.
Lantbrukarna är en av de mest olycksdrabbade yrkesgrupperna. Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att minska olycksriskerna och förbättra arbetsmiljön inom jordbruket och trädgårdsnäringen.
– Det är ungefär 300 olyckor som anmäls varje år. Man räknar med att ungefär var tionde olycka anmäls, säger Stefan Wistrand.
Statistik på olyckor
För fjorton dagar sedan bröt Tore Karlsson i Södra Granhed näsan när han skulle flytta en tjur från en hage till en annan.
– Plötsligt vände tjuren sig om och for emot mig, berättar han.
Stefan Wistrand säger att statistiskt sett är tjurar ganska farliga.
Tjurar står för en hel del av de dödsfall som inträffar med djur. Annars är dikor vanligare i olycksstatistiken.
Men trots att man vet hur olyckorna går till är det svårt att få till någon förbättring.
– Egenföretagare gör sig oftare illa. Har man anställda finns det ett stort regelverk som lägger ansvaret på arbetsgivarna. Olyckor med personal kostar hundratusentals kronor i företagsbot, säger Stefan Wistrand.
Jordbruksverket vill nu ha i gång olika aktiviteter som ska skapa beteendeförändring som leder till färre arbetsskador, arbetssjukdomar och bättre psykisk hälsa inom jordbruks- och trädgårdsnäringen.
Undersöker psykisk hälsa
– Det är fortfarande många lantbrukare som biter ihop och nonchalerar varningsklockor som ringer när det gäller den psykiska hälsan. När de går i väggen gör de det rejält, en del kan aldrig komma tillbaka, säger Stefan Wistrand.
Enligt Jordbruksverket finns det en efterfrågan hos lantbrukare att arbeta mer med psykosociala aspekter och att sträva efter en mer normaliserad inställning till mental ohälsa.
Lantbruksuniversitetet, SLU, gör en stor enkätundersökning som går ut till cirka 10 000 heltidslantbrukare över hela landet för att öka kunskapen om svenska lantbrukares psykiska hälsa och välbefinnande.
– Det finns en kultur att man fixa det mesta och inte vara ledig, man ska orka hur mycket som helst. Många jobbar dessutom ensamma, säger Stefan Wistrand.