Sommarens bantningskur

Textstorlek:

Efter en mycket tjurig vår blev det ändå sommar. Bantningsmetodernas stora tid. I år blir det varken flygvärdinnemetoden, mirakeljuice eller melonbantning – jag ska plastbanta. Alltså inte äta plastkulor för att gå ner i vikt själv, utan minska mitt bidrag till världens plastberg,

Att vi vältrar oss i plast är väl ingen direkt överraskning. Varje svensk förbrukar nästan ett ton plast om året. Till exempel 300 plastkassar att bära hem mat från affären i. I Sydafrika och Irland bland annat är plastkassen redan förbjuden. Här är handlarna numera tvungna att informera om miljöskadan. Som om vi inte vet redan.

Hemköpskedjan är först ut att testa ett pantsystem i en av sina butiker. Dyrare kasse, när du använt den färdigt och pantar den till återvinning får du en krona tillbaka. För alla kassar som inte lämnas tillbaka skänker butiken 50 öre till Städa Sverige, som städar till exempel våra stränder. För problemet är att en stor del av vårt skräp hamnar i havet. En miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år när de fastnat i, eller ätit plast.

Nu är det ju inte bara plastkassarna. Tänk på all take away: plastmuggar, plastlådor, plastlock – för att inte tala om vattenflaskorna. Ska det vara så svårt att få sin mat i en medhavd metallåda eller att ha en mugg för språngfikat? Det kan ta 100 år innan en plastmugg som hamnat i naturen bryts ned. Under tiden smulas de sönder till allt mindre bitar och blir så kallad mikroplast. Som är ett allt större problem i våra hav. Fiskar svälter ihjäl när de äter de små plastartiklarna i tron att det är mat.

Nu är det inte bara synlig plast vi bidrar med. Den största källan är slitaget från bildäck. En annan källa är de små gummikulorna i skönhetsprodukter; skrubb och tandkräm till exempel, som susar iväg i avloppet, genom reningsverket till fiskarna i hav och sjöar. Att göra fleecetröjor av återvunnen plast är skitsmart. Synd bara att vid varje tvätt smiter mikroplast ut till havet.

Vi drabbas själva också av gifter som finns i en hel del av våra plastprodukter som vi använder. Köket är ett bra ställe att börja. Non stick-stekpannan till exempel. När beläggningen börjar bli avskavd är det ingen trevlig tanke att du själv har ätit upp den.

Och de smidiga svarta plastredskapen som finns i varje kök är inte bra för hälsan. Så åter till gjutjärnspanna och träredskap – och skippa engångsgrejorna till sommarfesten.

 

Lena Näslund