Besviken efter Slussendom

Cirka 100 hektar av Peter Reuterströms mark vid vid Stora Lövhulta utanför Eskilstuna påverkas av beslutet om Slussen och Mälarens vattenreglering. FOTO: Arkivbild
Textstorlek:

Jag är besviken och bekymrad över att Miljööverdomstolen inte ens resonerar kring våra argument, säger Peter Reuterström vid Stora Lövhulta utanför Eskilstuna.
För honom och hustrun Carola innebär beslutet om slussen och den nya vattenregleringen av Mälaren att vårbruket kommer att försenas med flera veckor trots att marken inte ens gränsar till Mälaren.

100 hektar av Peter Reuterström mark kommer att påverkas av vattenregleringen. Han är en av 200 lantbrukare i Mälardalsregionen som överklagade Mark- och miljödomstolens beslut att Slussen får byggas om för en ny vattenreglering. Nu har  Miljöverdomstolen vid Svea hovrätt beslutat att följa Mark- och miljödomstolens godkännande.

– Vi funderar på att överklaga. Det är svårt att acceptera domen när Miljödomstolen inte ens argumenterar utan bara slår fast att miljöhänsyn väger tyngre än lantbruksnäringens ekonomi, säger Peter Reuterström.

Det är en segdragen process som har pågått och som fortfarande pågår om Karl Johanslussen i Stockholm. Konsekvenserna är många liksom intressenterna. I det förslag som nu har prövats och godkänts i såväl Mark- och miljödomstolen som i Miljööverdomstolen får Mälaren en ny avtappningskapacitet som, enligt förespråkarna, kommer att innebära en kraftigt minskad risk för att samhällsviktiga funktioner skulle kunna översvämmas, till exempel avloppsreningsverket i Strängnäs.

SMHI bedömer att Mälarens avtappningskapacitet kommer att mer än fördubblas från dagens cirka 800 kubikmeter per sekund till totalt cirka 2  000 kubikmeter per sekund, vilket innebär en stor och hög säkerhet för framtiden. Den nya regleringen innebär också minskad risk för saltvatteninträngning.

Men ändringen innefattar också en planerad senarelagd och mer omfattande vårflod som regleras via Slussen.

I förslaget att bygga om Slussen och göra en ny vattenståndsreglering av Mälaren ska vattenståndet höjas på våren för att efterlikna den naturliga dynamiken med högre vatten på våren och lägre på sommaren.

Om vattennivån höjs på våren i enlighet med förslaget stiger även vattnet i åarna och lågt liggande åkrar blir än mer blöta. En sådan vårflod kommer bland annat att medföra att betesdjur inte kan släppas på samma marker som tidigare och att odlingsmöjligheterna försvinner på de områden som drabbas. Därmed påverkas också inkomstmöjligheter för ett hundratal lantbrukare.

– Vi diskuterar frågan med LRF. Om vi överklagar till Högsta Domstolen blir det ett principmål. Frågan är om miljöbalken aldrig ska behöva mäta sig mot ekonomin i lantbruksnäringen, säger Peter Reuterström.

LRF Konsult, som har företrätt 200 LRF-anslutna bönder har yrkat på återförvisning.

– Enligt oss uppfyller inte miljökonsekvensbeskrivningen de krav på redovisning som Miljöbalken föreskriver. Vi hade också yrkat att den så kallade ”Natura 2000-regleringen” inte kan ges företräde framför grundlagen och Europakonventionen som ger enskildas rättigheter ett starkt skydd, säger Christine Andersson, jurist på LRF Konsult.

– Sammantaget kan man säga att det är svårt för enskilda att förstå och acceptera en dom om den inte innehåller en tydlig förklaring eller motivering, säger hon.