De är årets köttbönder

Ulf Thunell och Elin Beckman prisas som årets nötköttsproducenter i Sörmland. ”Klart vi är stolta”, säger Elin. Foto: Lena Magnergård
Textstorlek:

BETTNA Elin Beckman och Ulf Thunell på Berga Husby-Oppunda kammade hem priset som Årets nötköttsproducent i Sörmland. I dag tar de emot utmärkelsen hemma på gården. Motiveringen är att de bedriver en produktion av både nöt och får som hjälper till att hålla landsbygden levande och öppen.

Det kan tyckas som en sommaridyll. Öppna landskap, betande får och kor som råmar. Men bakom ligger ett hårt arbete. Dessutom en vision om hur lantbruksnäringen ska utvecklas för att kunna överleva.

– Det handlar om hela kedjan, från hur vi sköter djuren till försäljningen. Alla våra djur äter gräs, vi tillsätter inget kraftfoder, säger Elin Beckman.

Tillsammans med Ulf Thunell driver hon gården med 95 nötdjur och 85 tackor. Filosofin de arbetar efter handlar i stort om att friska djur, som lever ett sunt liv, ger bra kött till konsumenterna.

De försöker få konsumenter att förstå konsekvenserna av att handla en produkt där en hög användning av antibiotika vid uppfödning i förlängningen leder till den ökade antibiotikaresistensen. Problemet med resistens kommer att märkas mer om 10–20 år då det kommer att bli svårare att behandla enkla sjukdomar om de inte kommer på någon ny antibiotika.

– Våra djur får bara gräs och de flesta har aldrig fått antibiotika, jag kan med säkerhet säga att antalet djur som behandlats med antibiotika kan man räkna på handen, säger Ulf.

– Och i de få fall handlar det oftast om att kor får någon skada på klövarna när de går på bete och behöver hjälp med läkningen, tillägger Elin.

Just nu är samtliga djur ute på naturbete.

– Det är en orolig tid nu under betesperioden, säger Elin, som 2009 var med om ett stort rovdjursangrepp på fåren.

Trots att det gått så många år, verkar Elin fortfarande ha svårt att prata om det.

I dag är gården inhägnad med elva kilometer rovdjursavvisande stängsel och familjen hoppas att det ska ge skydd nog.

– Men skulle ett angrepp inträffa igen tror jag inte vi kommer fortsätta med får, säger Elin. Upplevelsen har satt alldeles för djupa spår mentalt.

Såväl nötdjur som lamm blir till mat på bordet för konsumenterna. Frågan är om det känns
riskabelt i en tid när många förordar att man ska vara vegeterian eller till och med vegan.

– Nej jag tror inte det, säger Ulf. Jag ser det snarare som att det finns ett större medvetande bland konsumenterna om vad man äter. Hellre bra, svenskt kött, gärna lokalproducerat så att man får kontakt men bonden och vet hur djuren har det, men kanske inte lika ofta.

Elin håller med om resonemanget. De har dessutom varit med i ett pilotprojekt tillsammans med Sodexo, som levererar till offentliga inrättningar, och LRF där man visar på att det går att ta in lokalt producerad mat till skolorna, i det här fallet i Nyköping.

Då serverades det flera tusen portioner med närproducerad färs. Elin har även varit i några skolor och berättat om uppfödningen. Hon sägar att det var positivt och att hon blev bra bemött.

– Men att helt välja svenskt kött är förstås en lång framtida process och det handlar ytterst om hur politikerna ställer sig, att de förstår vikten av att inte vara med och bidra till den ökade antibiotikaresistensen.

– Det är kanske bättre att dra ner på själva köttkonsumtionen men att när man äter kött väljer ett bra kött där det har varit en låg antibiotikaanvändning och en god djuromsorg.

Lena Magnergård