Vanligt hett vatten i kampen mot ogräs

Enligt Filipa Ploghed ser det ut att fungera bra med hett vatten på ogräset. Foto: Esfar Ahmad
Textstorlek:

Med nästan kokande hett vatten direkt på ogräset tar Filipa Ploghed död på växtligheten.
– Folk kommer fram och frågar ”vad är det för gifter ni sprutar nu?” och då känns det bra att säga att det bara är vatten.

Gustav Dyvling på Davidssons Marktjänst i Gnesta har länge letat efter alternativ till giftiga ogräsmedel.

– Genom åren har vi använt olika kemikalier och gifter, gasol, myrsyra och ättika, som alla påverkar djur och natur på något sätt, säger han.

Men så fick han syn på något som nästan verkade för banalt och enkelt för att vara sant.

– I södra Sverige har de längre växtsäsong och de är lite mer på hugget. Det var där jag hittade k-heat, en miljövänlig metod att bekämpa ogräs.

Företaget håller ogräset borta runt skolor, i bostadsområden och vid fritidsanläggningar. De sköter marktjänsten åt Gnestahem och i flera bostadsområden.

– Det känns bra att kunna använda något utan kemikalier och resultatet är bättre än väntat, säger Gustav Dyvling.

Vattentanken innehåller uppåt 1 000 liter vatten. Den drar de med sig på en bilkärra. Med ett elverk hettas vattnet upp till 98 grader.

När vattnet sprutas på växten kokas den i princip och vissnar på några sekunder.

– Det finns många sätt att utveckla konceptet med elbil, laddstolpe och solenergi, men användningsområdena är fler än enbart för ogräs. Det går att reglera temperaturen och använda till att tvätta plattytor och fasader, till exempel, säger Gustav Dyvling.

Filipa Ploghed är skötselansvarig på företaget och kör maskinen sedan två veckor tillbaka.

Hon säger att de kommer att använda vattenmetoden vid platser där det är mycket folk och många barn.

Hennes kollega Tanja Ruonaojna tillägger att det är effektivt också, eftersom de slipper rensa manuellt.

– Vid sandlådor till exempel får man inte använda bekämpningsmedel, så vi spar mycket tid.

FAKTA Lite bekämpningsmedels historia
Det första patentet på hett vatten som ogräsbehandling togs redan i slutet av 1800-talet och användes flitigt fram till 1960-talet.
I slutet av 1800-talet användes även en del kemikalier som växtskyddsmedel i jordbruket, till exempel koppar- och svavelpreparat mot svampangrepp och nikotin mot insekter.
Men det var under andra världskriget som kunskaperna om syntetiska kemikalier snabbt växte genom forskning kring kemiska stridsmedel.
Antalet ogräsbekämpningsmedel ökade kraftigt efter kriget för att sedan skjuta fart under 1960-talet.
Källa: Jordbruksverket

Karina Frölund