Bönder granskas extra i år

Förutom att lantbrukarna kommer att specialgranskas i år ska även släktskapet i Rot- och Rut-avdragen belysas. Foto: Lena Magnergård
Textstorlek:

​I år är det jord- och skogsägare som kommer att granskas extra hårt när Skatteverket ska kontrollera deklarationerna. Anledningen är att man tror att det förkommer svartarbete i branschen. Något som seriösa lantbrukare får lida av, konkurrensen blir skev.

Tidigare har andra småföretagare, till exempel frisörer och snickare, specialgranskats. Det har då visat sig att det finns ett stort, medvetet fusk med Rot- och Rut-avdrag.

I år väljer Skatteverket att göra en riktad kontroll mot land- och skogsägare som driver sin verksamhet som enskild näringsidkare.

– Jag tror inte att det handlar om fusk, snarare om okunskap i så fall, säger Caroline Danfors på LRF Konsult i Gnesta.

Hos LRF Konsult får många lantbrukare och skogsföretagare hjälp med sina deklarationer och rådgivning. Just nu är det högsäsong med alla deklarationer som ska in till Skatteverket i tid.

Har inte de flesta företagare professionell hjälp vid deklaration?

– Det finns nog både och, säger Caroline Danfors.

Skatteverket misstänker att det finns lantbrukare som använt Rot-avdraget i sin näringsverksamhet när det i praktiken har varit frågan om reparationer av den egna bostaden.

Det kan vara så att privatpersoner begär avdrag för arbetskostnaden medan den enskilda firman gör momsavdrag på material. Det är i alla fall vad Skatteverket tror och kommer att granska.

Även växtodlingsföretag med säsongsanställda kommer att kontrolleras extra. Då handlar det om arbetstoppar, ofta på sommaren, när de tar in säsongsanställd personal. Det finns misstanke om att flera lantbrukare då tar in så kallad svart arbetskraft.

Ett tredje område som ska specialgranskas är osanna fakturor. Det handlar fakturor för kostnader som bolaget inte har haft, i syfte att frigöra pengar.

Utfärdandet och användandet av en osann faktura kan gå till så här:

Företag A behöver pengar för att betala svart arbetskraft. Företag B erbjuder sig att mot en viss ersättning utfärda en osann faktura som skickas till Företag A.

Företag A betalar beloppet till Företag B, exempelvis 125 000 kronor. Företag A får sedan tillbaka större delen av beloppet kontant, säg 120 000 kronor.

Nu kan Företag A betala svarta löner med kontanterna.

Företaget har dessutom möjlighet att kräva staten på momsen eftersom företag inte betalar moms, det är bara privatpersoner som gör det. Vanligtvis är momsen 25 procent vilket i det här fallet ger 25 000 kronor.

Företag A kan också ta upp fakturan i sin bokföring som en kostnad på 100 000 kronor. På så sätt minskas det eventuella överskott som ska beskattas.

Det här exemplet på en osann faktura undanhåller samhället cirka 85 000 kronor i skatteintäkter enligt Skatteverkets beräkningar.

Lena Magnergård