Fastighetsägare vill sota sin egen panna

Textstorlek:

​Några har tröttnat på sotaren, andra vill gärna göra det själva och alla vill spara lite pengar. Argumenten är olika bland deltagarna som var med på Brandskyddsföreningens kurs i egensotning.
– Jag har varit med och kollat hur sotarn gör och tänkte att det här borde jag klara själv, säger Bo Söderström i Flen.

Han är en av tio deltagare från olika delar av Sörmland som bland annat får lära sig om rökkanaler, tryckförhållanden och temperaturer. Det är betydligt fler deltagare än förra årets kurs.

– Jag har provsotat några gånger och det verkar inte så svårt, säger Bo Söderström.

Förutsättningen för att få ta ansvar för att sota sin egen skorsten är att man gått den här halvdagsutbildningen och fått ett intyg som man skickat in till kommunen för att få ett medgivande.

– Jag har pelletseldning och vill sota oftare, säger Arne Andersson från Bie.

Medan Fredrik Klass från Strängnäs säger att sotarn är så otrevlig att han hellre gör det själv. Han har ett par hus i Hälsingland som han ska ansöka om att få sota också när han ändå går kursen.

– Jag är intresserad också, lite av en pannrumstomte kan man säga.

Sotarmästare Christer Nilsson från Eskilstuna håller i kursen och får svara på en hel del frågor av deltagarna om soteld, baksug och kallras.

– De som går en sådan här kurs är i regel intresserade och månar om sin panna, säger han.

– Det är inte så svårt att sota, men de kommer att skita ner sig. Eftersom de enbart ska hålla ordning på sin egen panna brukar de göra det exemplariskt.

Intyget om egensotning och medgivandet av kommunen ger enbart tillstånd att sota sin egen panna, absolut inte grannen eller någon annans.

– Det är ett stort ansvar som vilar på fastighetsägaren. Kan man inte sköta sotningen finns det en risk att det blir brandfara, säger Marcus Asplund på Västra Sörmlands Räddningstjänst.