Småskolor går att driva

Projektet ”Små skolor i utveckling” lyfter upp bra exempel på framgångsrika småskolor. Nu har Ekbackens skola i Sparreholm överlevt de kommunala diskussionerna och kan kanske se framåt med tillförsikt.
Textstorlek:

Diskussionerna om småskolorna i Sörmland har ofta handlat om huruvida de ska överleva eller inte. Men när det nationella projektet ”Små skolor i utveckling” avslutades fanns flera positiva exempel på byskolor som lyckats locka fler elever. Ett av dem är Ludviksborgs friskola mitt i Skåne som bussar elever från andra kommuner och har kö till skolan.

Annons:

– Jag är en eldsjäl och brinner för skolutveckling, säger rektor Camilla Jönsson på Ludviksborgsskolan.

Den ligger i en ort med cirka 1 000 invånare. Skolan utökade med högstadium för några år sedan och har nu 180 elever, hälften bussas från andra orter.

– Det krävs att någon driver skolan framåt. Jag tror på kvalitet. Att elever, föräldrar och personal är nöjda är den bästa reklamen, säger Camilla Jönsson.

När Ludviksborgsskolan ansökte om att starta högstadium bestämde hon sig för att höra vad högstadieeleverna ansåg vara viktigt för att välja just den skolan.

En arbetsgrupp med elever som tidigare gått på skolan men som nu gick på högstadiet på andra skolor berättade vilka behov och tankar de hade.

– Det var små saker. Till exempel gick de inte på toaletten i skolan eftersom andra elever kanske ryckte upp dörren eller så tyckte de att toaletterna var äckliga.

Hon säger att det var enkla saker som gick att fixa, en egen toalett till varje klassrum, frukost med bröd från lokala handlaren för en tia, ett infotek som är en kombination av undervisningsrum och sällskapsrum med piano, barhäng och soffa.

– Vi har lyssnat på eleverna, verkligen varit lyhörda och vi tror på utbildning. Skolan är ingen mingelplats. Vi har läxläsning med pedagoger och hög personaltäthet.

Här i Sörmland enades Flens majoritet efter valet att skolorna i Sparreholm och Mellösa blir kvar som kommunala skolor, trots långtgående planer på nedläggning.

Det handlar om politiska kompromisser. Flera av de friskolor som finns i länet är resultat av envisa bybors kamp för sin skola och sin ort.

– Jag tror att alla skolor går att utveckla även om den kommunala skolan kan vara en koloss att förändra. Det gäller att ha en vision, en dröm och att få lov att utveckla den.

– Jag har styrelsen bakom mig men har naturligtvis haft en och annan pedagog emot mig. Det gäller att tänka på hur vi vill ha det, inte älta vad vi haft, säger Camilla Jönsson.

 

FAKTA

Små skolor i utveckling

Tretton skolor från olika delar av Sverige deltog i projektet, syftet var att stödja de små skolornas arbete att ta fram nya pedagogiska metoder kopplade till IT, samt att utveckla och stärka skolans roll i det lokala samhällsbygget.

Skolan ska bli ett nav för bygdens utveckling. Projektet ska därigenom stärka den lokala identiteten och stödja den lokala utvecklingen.

Projektet finansieras av Jordbruksverket, Hela Sverige ska leva och kommunerna/skolorna själva.

Annons: