– Det sköna är att det är ett frivilligt arbete. Jag behöver aldrig bli klar i tid. Jag åker hit och jobbar när jag känner att jag kan, säger Bosse Madsen. Det är ganska ofta. Och visst vore det väl skönt att bli klar före midsommar, det är kul när det går undan.
Här i Ånhammars vackra ekhagar, på gränsen mellan Flen och Gnesta, anlades Sörmlandsledens första provetapper. I samband med 50-årsjubileumet 2023 byttes de hängande markeringarna ut och färgen strålar i vårsolen. Den karaktäristiska orange ringen kring träden håller inte för kornas gnuggande pälsvård.
– Här är det en fors verkligen på våren, full fart, men i år har det varit väldigt lågt vatten. Hundarna älskar att simma när det forsar, säger Bosse Madsen.
Han är regionansvarig för en del av leden och en av dem du kan tänka lite extra på nästa gång du går torrskodd över en spång. Bosses engagemang började när han bodde i Hälleforsnäs och tyckte att en lokal ovårdad sträcka behövde snyggas till. Han kom i kontakt med Hasse Ericson, också regionansvarig, och resten är historia.
– Som pensionär är det mysigt att ha nåt att göra, jag skulle bli tokig av att bara sitta hemma, säger Bosse Madsen.
”Som pensionär är det mysigt att ha nåt att göra, jag skulle bli tokig av att bara sitta hemma,” säger Bosse Madsen.
Virke och verktyg fraktas för hand. Här är 300 meter ny spång under konstruktion på etapp 18.
Den nya spången på etapp 19 byggde han om för två år sedan. Den tillgänglighetsanpassade rundslingan kring Brukssjön i Hälleforsnäs har nyligen fått sig en total makeover. Just nu arbetar Bosse Madsen på etapp 18, med 300 meter spänger upp emot Ånhammar säteri, vars mark leden här lånar.
Jobbigt är det bara ibland.
– Ja, när man halkar på nåt man inte ser och ligger där i vattnet i mitten av november och det är långt hem och envis som man är så fortsätter man i stället, säger Bosse Madsen.
Han startade det här projektet i mitten av september. Den nya höjden är cirka 80 centimeter över marken, en bra bit högre än föregångaren som konstant låg under ytan vid höga flöden.
– Den gamla lämnar vi kvar under, vi behöver ju nåt att gå på. Den får nån ta bort i vinter när det är is, säger Carl-Henrik ”Calle” Planting Carxon, underhållsansvarig Sörmlandsleden.
Magnifik utsikt över Dunkern.
Hängande markeringar i ekarna i kohagen. Den orange rundmålningen håller inte för kornas pälsvård.
Calle Carxon, Ulf Eriksson och Bosse Madsen pausar i den vackra ekhagen.
Calle Carxon och Ulf Eriksson assisterar när bron över ån ska byggas.
”Du ska se pappa ek här borta. Den måste vara 400 år det är så häftigt. Jag sätter mig här på den fallna grenen där barn gillar att sitta,” säger Bosse Madsen.
Vattnet i Dunkern är helt klart.
Han är här för att assistera vid brobygget, med sig har han Ulf Eriksson, timanställd snickare i föreningen men också han ideell etappledare för Nävsjön runt sedan över 20 år.
– Jag har varit elektriker hela mitt liv så det är skönt att slippa sladdar, säger Ulf Eriksson.
En bra bit kan man köra fram här genom ekhagen, men ut längs spängerna ska allt virke och verktyg bäras för hand.
– Tryckt virke, vi har 3–5 mil spänger på leden, vi kan inte bygga om allt vart femte år. Jag byggde en likadan bro som den här på 24:an och tänkte att den behöver jag aldrig mer besöka, men där föll ett träd rakt över, oh happy days, säger Calle Carxon.
Han har varit underhållsansvarig i 17 år, arbetet handlar mycket om att prioritera och är helt beroende av ideella krafter.
– Bosse gör ett jättejobb här, vi är bara här och gästarbetar, säger Carxon. Hoppas att vi har mätt rätt nu, annars är vi illa ute.
Medlemsavgifter finansierar underhållet, slutnotan för det här projektet är cirka 700 000 kronor, beräknad livslängd 25 år. Här på Ånhammar har man också fått 250 000 kronor från Naturkompaniet, en del av företagets naturbonus.
– Det här är det friaste jobb jag haft, jag har varit militär och jobbat många år inom SiS (Statens institutionsstyrelse). Min ambition när jag började var att reparera alla stora spänger. Det här blir den sista, säger Calle Carxon.
Med en viss lättnad i rösten. Lite dålig stämning blir det när det visar sig att en av de fyra bärlinorna till bron av misstag kapas av. Men det här gänget har en lika delar krass som lösningsorienterad approach.
– Jag bär ut nya plankor, säger Bosse Madsen. Det är bara att jobba på.
”Hoppas att vi har mätt rätt nu, annars är vi illa ute,” säger Calle Carxon.
Brobyggarna på Ånhammar.
En del av den gamla spången på etapp 18 som nu moderniseras och byts ut helt.
Färdigt var det här!
”Normalt slår jag ner stolpar men nu kör vi markankare och det verkar fungera bra,” säger Bosse Madsen.