– Vi kan konstatera att det hjälper att skrämma bort djuren från veteåkern, säger Charlotta Rydberg på Agro Sörmland. Med hjälp av tolv försöksenheter placerade på gårdar runt om i Sörmland och olika skrämselmetoder har Agro Sörmland tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), HS Konsult och Växtråd undersökt vilken effekt det har att försöka skrämma bort de vilda djur från höstvetet. Nu lanseras skrämselmanualen.
Med hjälp av den kan lantbrukaren enkelt jämföra olika metoder.
– Det allra bästa är att stängsla in, men det kostar väldigt mycket pengar. Men det hjälper absolut att skrämma bort djuren på andra sätt också. Det kräver en del arbete, men utifrån vårt resultat lönar det sig att skrämma, säger Charlotta Rydberg.
Hon är projektledare för Rims, Rätt insats – minskad skada.
Projektet som sammanställt och utvärderat olika skrämselmetoder i Sörmland under två odlinssäsonger. Samt ett stort antal intervjuer om skrämselmetoder med markägare, lantbrukare och jägare.
I manualen kan man jämföra effektivitet, kostnad och kunskapskrav för att hitta den metod som passar bäst.
Den första metoden som prövades var Hulken, en stor orange uppblåsbar figur som lät som en mistlur.
– Man kanske ska låta ljudet vara avstängt om man har en begynnande grannfejd. Men lantbrukarna var nyfikna på att testa Hulken så vi prövade honom, säger Charlotta Rydberg.
Hulken blåser upp sig och tjuter. Foto: Charlotta Rydberg
Flox fixed skrämmer med mänskliga röster. Foto: Charlotta Ryberg
Sensorkänslig radio
Med hjälp av tolv enheter, totalt 48 åkrar med tre burar per åker, undersökte de effekten av att Hulken blåstes upp med jämna mellanrum och tjöt nattetid under mjölkmognad. Samtidigt hade de inhägnat olika platser på åkern för att mäta effekten där djuren ej kom åt att äta.
– Det finns alltid lite problem när man gör såna här undersökningar. Armeringsnätet runt inhägnaden var lite för glest så en del smådjur tog sig in i botten. Efter ett tag avtog hulkeffekten på platsen, för att få bäst effekt behöver man flytta runt Huken, men eftersom det var forskningsprojekt fick inte lantbrukarna flytta på den, säger Charlotta Rydberg.
Projektledare Charlotta Rydberg på Agro Sörmland har gjort en skrämselmanual till lantbrukare. Foto: Agro Sörmland
Johan Lagerholm, Lantmännens växtodlingsrådgivare och agronom. Foto: Ulrika sturén
Ludvig Pettersson vid Danbyholm i Björkvik tycker det var intressant att vara med i projektet och lärorikt att ta del av vad andra lantbrukare gör. Foto: Privat
Gillade Hulken
Ludvig Pettersson på Danbyholm i Björkvik var med i projektet. Han gillade Hulken.
– Vi köpte flera och satte ut på våra andra åkrar. Det var lite effektivare att flytta runt den på olika platser på fältet för viltet vänjer sig vid den, säger Ludvig Pettersson.
Han säger att de har mycket vllt på åkrarna och jobbar med att skrämma dem.
– Vi ger också djuren alternativåkrar där vi odlar något gott åt dem och så utfodrar vi dem där också för att slippa ha dem på våra åkrar. Det funkar bra tycker jag.
Danbyholm var med i projektet även året efter. Då prövades en sensorkänslig radioliknande apparat som satte i gång och lät när djur kom nära.
Tekniska lösningar
Flox fixed tillverkas av företaget Flox robotics som gör olika tekniska lösningar för att hålla vilda djur från åkern.
– Bland annat gör de drönare som cirkulerar över åkern och skrämmer bort djuren. Men den apparaten vi valde satt fast på en pinne i åkern. Det var en slinga med mest mänskliga röster som hördes, men en del andra ljud också, säger Charlotta Rydberg.
Växtrådgivare Johan Lagerholm var med i projektet och han tror att manualen kan vara till nytta.
Stängsla in rutor
– Framför allt där inte vilttrycket har gått överstyr. Med lite måttligt vilttryck kan det absolut vara till nytta, säger Johan Lagerholm.
Han rekomenderar också fler lantbrukare att stängsla in rutor i sin egen åker, för att ge faktiska uppgifter.
– Det är ett bra sätt att ta reda på hur mycket skador man faktiskt har. Det är inte lätt att se om 15–20 procent av spannmålen är borta. Är det så är mer eller mindre hela vinsten borta, säger han.
För att se hur stort skördebortfall lantbrukarna hade på sina åkrar skördade och torkade Charlotta Rydberg och hennes kollegor lika stora yta innanför stängslet och utanför.
– Det var stor variation i skördebortfallet, medeltalet för de tolv olika enheterna låg mellan 10 och 30 procent mer i den stängslade buren, dock viktigt att komma ihåg att bortfall jämfört med burar inte visar det genomsnittliga bortfallet för hela fältet, säger Charlotta Rydberg.
Lösningsorienterade lantbrukare
Projektet är slutredovisat mot Jordbruksverket och presenterades i samband med ett viltseminarium i Hälleforsnäs i november i fjol. I slutet av januari ska projektet summeras och presenteras digitalt för medverkande gårdar och referensgruppen.
– Förhoppningen är att lantbrukare ska hitta en skrämselmetod som passar dem. De flesta lantbrukare är lösningsorienterade och vill komma framåt, säger Charlotta Rydberg.
Finansiering av projektet har Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling stått för genom Jordbruksverket och projektet har genomförs i samarbete med HS konsult AB, Växtråd och Sveriges Lantbruksuniversitet.