Byt livsstil i coronans spår

Tiden i karantän har för många blivit veckor och det ser inte ut just nu som om det kommer en verklig vändning i vår vardag av ofrivilligt arbetsbyte, distansmöten och nya typer av aktiviteter. Vi får sannolikt vänja oss vid att i år blir ingenting som det brukar vara. Men det kan bli bra, om vi ser allt fint som väntar bakom knuten.
Förra gången slog jag ett slag för cykeln och säkra gång- och cykelleder. De kan fortfarande vara en god utgångspunkt för att ta tillfället i akt att röra på sig mer än annars. För det är viktigt att inte bli inne- och stillasittande i tider av begränsningar. Frisk luft och rörelse måste vi ha för att må bra.Vi behöver inte gå så långt för att hitta även utmärkta leder i vår närhet. Vi har en rad vandringsleder i Sörmland som kan passa bra för den som vill göra en längre eller kortare tur eller varför inte ta sig några dagars hemester.
Munkleden är en historisk led längs Öljarens strand, i Julita. Munkleden är den väg som munkarna vandrade mellan Julita kloster och Julita kyrka. Leden är markerad med skyltar, som berättar om munkarnas tid.Den som vill vandra vidare i det mer eftertänksamma spåret kan gå en pilgrimsvandring även i Sörmland. Fogdöns pilgrimsled letar sig från Sankt Eskils källa till Björsund med en möjlig avstickare till domkyrkan i Strängnäs.
En pilgrimsvandring är till för kropp och själ. Om man inte vill gå så långt och djupt in i sig själv, så kan det räcka med att lämna asfaltsvägen, hitta en grusväg eller en stig och låta naturen ta över alla sinnen.Rörelse i kombination med den syrerika luften frigör lyckohormon, vilket självklart påverkar hälsan utöver att du får bättre kondition.
Att vistas ute i naturen är självklart byråkratiserat. Ramarna sätts av allemansrätten, men även staten genom länsstyrelsen har fattat beslut om det rörliga friluftslivet. Fast det är gjort i all välmening, för att få oss att röra oss mer och må bättre. För vi har sådana rika tillgångar till hälsa genom att vistas ute i vår friska natur. Och det är nästintill gratis.Skogen och sjöarna har vi om knuten eller som längst en cykel-, buss eller biltur bort. Är det säsong kanske några bär eller svampar kan följa med dig hem. Om inte, så har du fått en god dos frisk luft. Det är rena medicinen i dessa pandemiska tider. Låt det bli till goda vanor, året om.

Ingalill Fredriksson (C)

Den politiska vinden blåser i odemokratisk riktning

Vi lever i en föränderlig tid. Med det menar jag inte att vi fått uppleva det smärre besväret att utstå social distansering och andra coronarelaterade uppoffringar, utan att vi fått vänja oss vid ett politiskt klimat i världen som år efter år utvecklats i en allt mer odemokratisk riktning.

I USA för en allt mer självsäker Donald Trump fram ett populistiskt budskap som han hoppas ska ge honom fyra år till i Vita Huset. I spåren av Trumps första mandatperiod som president har vi sett hur Amerika delats i två, där Demokraternas moderata och progressiva väljare står på en sida, och Republikanernas mer konservativa och religiösa väljare på den andra.

Skiljelinjerna framstår tydligt såväl på gatorna, efter senaste tidens skjutningar, som i TV-rutan och på sociala medier, där båda sidor har skapat egna filterbubblor åt sig själva. Republikaner kollar på Fox News, och citerar Breitbart medans demokrater kollar på CNN och citerar Buzzfeed.

Det här skulle kanske inte kunna bli mer än en fotnot i framtida historieböcker, men vi kan se hur världen trots det som hänt tagit efter Amerikas populistiska tendenser. I Ungern har Orban flyttat sitt parti och hela landet långt högerut, med sitt nationalistisk antiinvandringsbudskap.I Turkiet har Erdogan tryckt igenom reformer som gett honom större makt över landets domstolar och regering, medan man i Ryssland har trappat upp detta ytterligare några steg genom att Vladimir Putin sett till att han potentiellt kommer kunna sitta på makten i ytterligare 12 år framåt.

Detta kanske låter som ett problem för andra länder, väldigt långt borta från vår lilla region. Det känns ju ofta som att Sveriges demokrati stundtals är orubblig. Oavsett om regeringen varit blå eller röd så har den spelat efter samma regler. Vi lyssnar på våra experter, våran forskning, och i alla fall till största del också våra medborgare.

Men vi får inte glömma bort att Sveriges befolknings demokrati, lite drygt hundra år gammal och inte ens det för kvinnor, inte har funnits där under majoriteten av vårt lands långa historia. Sveriges demokrati är egentligen en nymodighet. Så i denna föränderliga tid, när resten av världen röstar in auktoritära och populistiska ledare kanske det är värt att börja fundera. Kan vi se dessa tendenser även i Sverige?

Vi måste värna systerskapet

Bäste bror! Hur många har fått ett brev eller meddelande som har börjat på det viset? Redan från start sluts man in i sällskapet – eller ställs helt utanför. Sorgliga siffror redovisades nyligen av stiftelsen Allbright.
Coronakrisen, eller vilken förklaringen nu är, har bromsat näringslivets jämställdhetsarbete. Fler börsföretag än förut har inte någon kvinna i ledningen. Ingen bransch når längre upp till målet om jämn könsfördelning i styrelser och ledning.

Stiftelsen konstaterar att detta inte enbart är en tragedi för de utsatta, utan att det i förlängningen leder till sämre företag och ett svagare näringsliv.Har vi råd med detta? Nej, självklart inte. Kvinnor måste få synas och ta plats. Om man bara ställer frågan i bastun, så blir svaret därefter. Därför borde ett självklart svar på frågan om hur vi får till en förändring att konsekvent jobba med dubbla nomineringar.Valberedningarna måste då aktivt leta ledamöter till styrelserna av båda könen och får då tillgång till den samlade kompetensen. För det går inte att säga att det inte finns kompetenta kvinnor, de finns, men de syns kanske inte i de traditionella nätverken.Detta Corona-år kan dessutom påverka statistiken ytterligare. Det är inte lika lätt att knyta kontakter via en dator, som att träffas över en fika. Digitala möten skapar avstånd, samtidigt som de är bra när torra beslut ska fattas.

I förra veckan avslutades Centerkvinnornas förbundsstämma. Den genomfördes under två veckor och helt digitalt. Inledningsvis fattades beslut om hur allt skulle genomföras, sedan diskuterades frågor i olika kommittéer för att slutligen genomföra själva stämman under en intensiv lördag. Allt hanns inte med och de sista besluten fattades digitalt under den efterföljande veckan.

Visst var detta i någon formell mening demokratiskt. Men det som gör besluten bra, är möjligheten att tillsammans med andra vrida och vända på frågorna. Det är för att få in fler perspektiv, vilket ger bättre beslut, som vi behöver ha med oss olika erfarenheter i besluten.Ska vi ändra dessa maktstrukturer som finns i samhället behöver vi vara fler som vågar ta plats på alla positioner. Det är bland annat därför som Centerkvinnorna behövs som ett stödjande systerskap.

Ingalill Fredriksson (C)

Vill se mer rörelse i skolan

Att den fysiska hälsan påverkar den psykiska hälsan är ingen nyhet men vi behöver påminna oss om det med jämna mellanrum. Den ökade ohälsan har uppmärksammats i spåren av den pandemi vi fortfarande befinner oss i och Martina Hallström har i en tidigare ledare utvecklat behovet av förebyggande arbete för att minska ohälsan.
Jag vill fortsätta att utveckla det resonemanget genom att fokusera ytterligare på rörelsen och visa på exempel på hur detta sker idag i Södermanland.Det är viktigt både för barn och vuxna som ökat rörelsen under sommaren att fortsätta med det när hösten och vintern kommer. Att fortsätta med promenader, löpning, yoga eller styrketräningen. I en tid av mycket hemarbete är det extra viktigt för oss vuxna att inte glömma bort vardagsmotionen. För att detta ska vara en utveckling som fortsätter för framtiden så behöver våra barn och unga naturligt få in rörelse i sitt liv.
Här kan vi föräldrar hjälpa våra barn att hitta aktiviteter som sker utanför den egna bostaden oavsett om det är organiserat eller inte.Våra idrottsföreningar har en viktig uppgift i att erbjuda kul träning och ibland behöver klubbarna fundera över om träningen ska leda till att många barn och ungdomar tränar långt upp i åldern eller om man ska fokusera på att få de bästa idrottsprestationerna? Det behöver inte vara motsattsförhållande i det, men risken finns.Kommunernas idrottslärare har också ett stort ansvar att få till en rolig, effektiv och jämställd rörelse på idrottslektionerna.
Framför allt är det ett eget ansvar att sköta sin hälsa, men kommunen och civilsamhället kan hjälpas åt att få rörelse att bli en naturlig del i vardagen för fler.Vallby skola utanför Eskilstuna är ett bra exempel på en sådan samverkan. Friskis och Svettis har tagit fram konceptet röris som bygger på att det ska vara kul att röra på sig och att man kan göra det både ute, inne i klassrummet eller hemma i vardagsrummet.
Att eleverna fått röra på sig lite extra varje dag har gett dem bättre resultat i skolan men framförallt bättre kondition och styrka. Det är denna grundläggande styrka som behövs för att kroppen ska hålla fysiskt längre fram i livet.Jag skulle vilja se mer inslag av rörelse i skolan. Inte enbart via läroplanens timplan för idrottslektioner utan även som ett naturligt inslag. Att sprida konceptet röris till fler skolor och kommuner skulle kunna vara en väg att gå.
Det finns många föreningar i länet som arbetar med rörelse som skulle kunna vara med och bidra. Det viktiga är att se att det är rörelsen som är det viktiga och inte exakt vad. Beroende på skolans förutsättningar och hur civilsamhället ser ut så kan det bygga på lättare styrkeövningar, långsamma övningar till mer explosiva aktiviteter. Det viktiga är att åter ta vara på rörelsen för att öka hälsan och prestationerna både på arbete och studier.

Martina Johansson (C)

Rivstart för Sörmland

Nu är det dags att förbereda för en rivstart av Sörmland efter Corona. Smittskyddsmässigt är vi inte riktigt där än. Skolorna har precis startat och många har återgått till arbetet efter semestern. Ingen vet riktigt om smittan kommer att ta fart igen i väntan på ett kommande vaccin.
Men oavsett detta, så måste samhället komma igång igen. Annie Lööf gav i sitt återkomsttal Centerpartiets svar på vad som behövs för en rivstart för Sverige.
Det är jättebra med satsningar på företagen, för att fler ska ha ett arbete och kunna bidra med skatteintäkter till det gemensamma i samhället. Utan företag stannar Sörmland och Sverige.Men vi behöver också satsningar på infrastrukturen. Sörmland behöver bli ”rundare” för att göra det enklare att pendla i alla riktningar och göra arbetsmarknaden större. Hittills har de stora motorvägarna i norr och söder prioriterats, mittlinjen från Vingåker till Gnesta nästintill glömts bort och vägnätet i nord-sydlig riktning lämnar mycket i övrigt att önska i varje sträckning. Det kommer inte att gå att lösa i ett trollslag, eftersom vägplaner tar tid att genomföra.
Snabbare bör det dock gå att fixa till bredbandsinfrastrukturen. Inte minst vårt Coronaår har visat hur viktigt goda och fasta förbindelser är. Den som kunnat jobba hemifrån har behövt fiber för att kunna vara med på videomöten för att få arbetsdagen att fungera. De som frivilligt eller ofrivilligt satts i karantän har behövt fungerande dataförbindelse för att beställa medicin och mat. Inte minst för de sociala kontakterna har nätet varit nödvändigt.
Därför är det så viktigt att öka tillgången. Goda uppkopplingsmöjligheter är centrala för att samhället ska fungera på ett acceptabelt sätt. Sörmland har drabbats av tvärstoppet av utbyggnaden, som orsakades av Jordbruksverkets prioritering. Det finns alltså planer att sätta i verket. De miljarder som Centerpartiet föreslår, sex miljarder fördelade på tre år, skulle kunna göra snabb och verklig nytta i Sörmland.
Post- och telestyrelsen har pekat på att nio miljarder krävs fram till 2025 för att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till snabbt bredband. Centerpartiets satsning är en god bit på väg och är därför ett bra bud i pågående budgetförhandlingar.

Ingalill Fredriksson (C)

Filter och förbud stjälper mer än det stärker

När unga flickor kommer till skolsköterskan med besvär orsakade av alltför hårt sex, känner sig tvingade till både analt och oralt sex utan att våga säga nej för det förväntas av dem att de måste ställa upp på det, när de berättar om rädslan vid strypsex. Då har vi en tydlig signal på att något gått väldig snett.
Att ha sex, att älska, är något mycket fint och kärleksfull. Det kan också vara hårt, tillfälligt, bakifrån, oralt, analt – om båda/alla är med på det. Men det är helt oacceptabelt om det sker på grund av tjat, hot, tvång eller på grund av grupptryck.Synen på sex har förändrats. Nyfikenheten har självklart alltid funnits där, men tillgången till porr är idag helt obegränsad. 3 av 4 killar av Sörmlands niondeklassare tittar på porr. Alltför unga tjejer söker hjälp hos sjuksyster för hjälp med sexrelaterade besvär. 90 procent av alla 10-åringar har en egen smart telefon. Internet och porren är bara några knapptryck bort. Ofiltrerat. Det är sunt att vara nyfiken på sin sexualitet, det är inte förbjudet att lära känna sig själv och sina preferenser.
Många unga (och vuxna) experimenterar, känner sig för, söker sig själva. För många unga HBTQ-personer kan skoldatorn vara den enda vägen de kan hitta information/bekräftelse om sig själva och varför de känner som de gör då de inte vågar söka på av föräldrar kontrollerade enheter. Det höjs många röster om att vi måste införa porrfilter i skolorna. Att elever inte ska kunna nyttja skolans datorer till att surfa porr. Det är ingen lösning. Det skyddar inte. Filter och förbud stjälper mer än det stärker.Tillgången till porren finns omkring oss hela tiden. Det är inte förbud som kommer hindra från att titta och ta intryck, snarare tvärtom.
Problemet med tillgången på porren är att den idag är så grov, så falsk, så onyanserad och att den bara ett knapptryck bort och tillgänglig för alla. Obalansen är för stor mellan fiction och verklighet.Sexualundervisningen i skolan lämnar mycket att önska. Skolan måste utveckla ämnet och hänga med i den verklighet våra ungdomar lever i. Föräldraansvaret är en betydande del i detta. Vi måste prata med våra barn om sex och samlevnad. Vi måste förklara för våra döttrar och våra söner. Gör vi inte det så tillåter vi vårt arbete kring jämställdhet och jämlikhet att backa oreparabla steg bakåt i tiden. Vi måste våga ta vårt vuxenansvar. Finns ingen annanism i detta.
Att förbjuda porr är omöjligt, men att prata om den och vad den gör är inte bara möjligt utan ett måste. Det kan vara rackarns obekvämt och pinsamt – ja – men vad är alternativet?

Martina Hallström (C)