Inspirerande naturfotograf hos SPF i Malmköping

 

Fantastiska bilder på djur och natur från många olika miljöer runtom i världen. Det bjöd naturfotografen Magnus Elander på vid ett möte den 9 mars i Malmköping anordnat av SPF Seniorerna Malmabygden. Mötet var välbesökt med ett hundratal deltagare. ”Vinnare och förlorare” var rubriken på föredraget. Vi får många rapporter om hur djur och växter försvinner i allt snabbare takt. Men det finns också ljuspunkter. Ett exempel är havsörnen som ett tag var nära utrotning i vårt land. Numera har vi goda chanser att få njuta av de imponerande örnarna också i Sörmland om vi höjer blicken.

 

Vi kan vända utvecklingen om vi anstränger oss. Ett annat exempel från våra trakter är bävern. Den var utrotad för 100 år sedan men idag beräknas det finnas 120 000 i Sverige.

 

Magnus, som är bosatt mellan Sparreholm och Malmköping, tog med oss på en resa och berättade informativt och visade bilder på valar, björnar, saltvattenskrokodiler och mycket annat. Men han visade också att vi har mycket att glädja oss åt i vår vackra natur i Sörmland.

 

Vid mötet lämnades information om bland annat föreningens omfattande programverksamhet och av en av föreningens representanter i KPR, Kommunala PensionärsRådet. Pensionärernas företrädare får genom rådet möjlighet att aktivt påverka samhällets insatser för äldre. En angelägen fråga för SPF Seniorerna Malmabygden är byggandet av äldreboenden på Heden i Malmköping.

Roger Läth

 

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

FOTO:
Föreläsare Desirree Kjellberg
FOTO:
Desiree Kjellberg

Föreläsningen av Desiree Kjellberg från Gävle om offentliga avrättningar

Under tisdagskvällen hölls en föreläsning om Offentliga avrättningar anordnad av Katrineholm-Flen-Vingåkers släktforskarförening och Katrineholm-St Malms hembygdsförening. Det var Desiree Kjellberg från Gävle Fängelsemuseum som berättade fängslande om avrättningar på 1700-1800 talet.

Avrättad kunde man bli för tidelag, mord trefalt hor, blodskam (incest) dråp, mm. Dödstraffen för män var hängning, stegling på 5 hjul och senare på 3 hjul.
För kvinnor blev det halshuggning och att därefter brännas på bål. De som gjort sig skyldiga till tidelag kunde även bli levande begravda.

För lite enklare brott fanns i de flesta städer en skampåle och en trähäst placerad mitt på torget. Där fick man sitta i några timmar för att synas och skämmas. Trähästen var väldigt vass att sitta på.
Avrättningsplatser fanns utspridda över landet och flera finns i Södermanland. De skulle helst vara på en stor öppen yta med grusunderlag som var lätt att gräva i. 2-3000 personer brukade närvara. Tidvis skulle en sk. Spetsgård finnas på plats, antingen militärer eller ortsbefolkningen skulle stå tätt intill varandra runt avrättningen som bevakning och skydd.

Dödsstraffet avskaffades år 1877 och den sista avrättningen skedde år 1876. Det var de som var skyldiga till diligensmordet, Hjert och Tector, mellan Malmköping och Eskilstuna som blev avrättade, den ena utanför Malmköping och den andre på Gotland.
Det var en underhållande kväll som ett 30-tal personer lyssnade till.

FOTO:
Avtackning av Stefan Gustafsson som var vår sekreterare i 20 år
FOTO:
Double Inn.

Årsmöte

KFV Släktforskarförening höll årsmöte den 14 september i Katrineholm.

Kvällen inleddes med en tyst minut för de medlemmar som gått ur tiden. Ny ordförande för årsmötet var i år Kristina Jonsson från Vingåker. Efter årsmötesförhandlingarna kom styrelsen i stort sett att se ut som tidigare. Den mångårige sekreteraren Stefan Gustafsson lämnade sin plats och ersattes av suppleanten Marita Andersson som därmed blev ordinarie ledamot.
På Maritas plats valdes Kjell Lundström in. Avseende revisorerna avgick Sten König och ersattes av Lars Berggren. Som ny revisorssuppleant valdes Viveca Eriksson. Valberedningen kom att se ut som tidigare. Lennart Karman redogjorde för en god ekonomi trots en pågående pandemi och därmed färre utåtriktade arrangemang och kurser. Medlemsavgiften blev densamma som tidigare.
Efter årsmötesförhandlingarna delade ordf. Christer Uddin, ut en blomma till styrelsen som tack för ett annorlunda, och ibland lite tungt, arbete under 2020 och avtackade samtidigt Stefan för hans arbetsinsatser under åren. Sten König som inte var närvarande hade blivit avtackad tidigare.
Föreningen gläds åt att årsmötet även i år rönt stort intresse och hölls på ComMat i Katrineholm, där vi kunde följa gällande restriktioner. I pausen intogs kaffe och smörgås och de närvarande kunde lyssna till några av medlemmarna i Double Inn. Kvällen avslutades för samtliga närvarande med lotteri där vinsterna var litteratur på släktforskartema och för styrelsens del med konstituerande styrelsemöte.
Anne-Marie Lindblad

Årsmöte

Vadsbro-Blacksta Hembygdsförenings årsmöte och sommarverksamhet.

Den 10 juli 2021 höll Vadsbro-Blacksta Hembygdsförening sitt årsmöte i skolträdgården vid Vadsbro skola. Det var andra året i följd som årsmötet hölls utomhus i ett tält p.g.a. covid 19. Drygt 30 medlemmar kom (1/3 del av medlemsantalet). Ordf. Britta Rosén hälsade välkommen, påbjöd en tyst minut och tände ljus för 3 avlidna medlemmar. Krister Karlsson som valdes till mötesordförande genomförde mötet på bästa sätt.
Från mötet kan nämnas att det blev omval på samtliga i styrelsen, revisorer, föreningsombud och valberedning.
År 2020 fick mycket ställas in, men en tavelutställning med Blackstabon Georg Lundqvists måleri kunde genomföras. Föreningen håller nu på med en dokumentation av hans arbeten efter att ha fotograferat de uppvisade målningarna. Under året har föreningen även sammanställt ett häfte med dagboksanteckningar som tolv medlemmar skrev april 2019 – mars 2020 och gjort en dokumentation om Blackstadräkten.
Hembygdsföreningen hade tillsammans med Bettna församling och syföreningarna i Vadsbro och Blacksta bjudit in besökare till ett sommarcafé i Vadsbro gamla skola, tre veckor i juli. Där kunde man besöka kyrkan, titta runt i föreningens museum, med utställning om den ”gamla skolan”, dricka gott kaffe med hembakt samt handla av lokala hantverkare.
Nu avslutades årsmötet med att medlemmarna serverades kaffe, smörgås och mazarinkaka från caféet. Sedan var det fritt fram att handla och titta på utställningen.
I efterskott har vi kunnat konstatera att det blev ett mycket omtyckt besöksmål med ca 1000 besökare till gagn för både föreningarna och bygden.

FOTO:
Digital stämma med långväga gäster.
FOTO:
80 deltagare på det digitala årsmötet är ett bra resultat
FOTO:
Digitala stämmor är väldigt smittsäkra.

Bygdegårdsdistriktet i Södermanland har unik årsstämma

Bygdegårdsdistriktet i Södermanland skrev historia när det var dags för årsstämma. Delvis skedde mötet digitalt men störst av allt var att stämman skedde i samverkan med hembygdsrörelsen. Därtill kom det gäster från Jämtland och Gävleborg som blickade såväl bakåt som framåt.

Aldrig tidigare har ett bygdegårdsdistrikt och hembygdsrörelsen arrangerat en gemensam stämma. Lördagen den 24 april var närmare 80 personer närvarande när det digitala mötet startade.

– I Södermanland är vi först med att inleda en så långtgående samverkan. Jag tror att vi ser mer av detta i resten av landet ganska snart. Det är både enklare och roligare att jobba tillsammans. Speciellt när det handlar om två organisationer som är så lika, säger Bygdegårdsdistriktets ordförande Ulla Johanson.

Efter högtidliga ord från bygdegårdarnas Ulla Johanson och hembygdsrörelsens ordförande Pehr Bengtsson talade Leif Jakobsson om Sörmland och sörmlänningar han mött. Sedan var det dags för inspiration för att kunna sätta full fart mot framtidens mirakulösa verksamhet.

– Förr eller senare tar pandemin slut. Då ska vi klara av att göra en snabb och effektiv omstart. Innan dess behöver vi fundera på vad vi vill och hur vi ska komma dit. Pandemirestriktionerna har lagt hinder i vägen så länge. Nu behöver vi inspiration så att vi kan sporra varandra, säger Ulla Johanson.

Pepp, fart och fläkt blev det när Enångers bygdegård, som ligger mellan Söderhamn och Hudiksvall, gav sina bästa tips för att skapa framgång och engagemang. Märila hembygdsförening från Jämtland berättade om förnyelse och föryngring i styrelsearbetet.

– Tack vare den digitala tekniken hade vi gäster som inte kunnat delta om vi haft ett fysiskt möte, säger Ulla Johanson.

Efter mer än en timmes gemensam tid delade deltagarna upp sig och respektive organisation hade sin egen stämma.

Per-Ivan Andersson svingade årsmötesklubban och 35 minuter senare fanns en ny verksamhetsplan och en nyvald styrelse för bygdegårdsdistriktet, där Ulla Johanson fortsätter som ordförande ännu ett år. Styrelsen förnyades och föryngrades med ledamöter från Jädersgården och Läppe byalag.

– Ett kanonbra möte med en perfekt inledning och mycket trevligt att träffa hembygdsfolk.  Jag tar med mig av Enångers framfart när det gäller olika aktiviteter. Det var trevligt att träffa unga eldsjälar från Jämtland. Bra takt i årsmötet också, menade Anders Jonsson från Vadsbro-Blacksta Föreningsgård.

FOTO:
Byalaget Kreativa Läppe är samlade för att planera framtiden för sin bygdegård.

Ännu en bygdegård i Södermanland

Antalet bygdegårdsföreningar i Södermanland har ökat under 2020. Ny medlem är Kreativa Byalaget Läppe i Vingåker. Nu finns det totalt 28 bygdegårdar i Södermanland.

År 2020 var ett speciellt år. Corona har gjort att verksamheten och uthyrningarna av lokalerna minskat drastiskt och därmed också inkomsterna.

– Med tanke på att pandemin slagit hårt mot bygdegårdarna är det extra glädjande att Södermanland fått ännu en bygdegård. Förhoppningsvis kommer behovet av bygdegårdarna och allmänna lokaler att bli viktigare än någonsin när vi kan ses lite mer som vanligt, säger Ulla Johanson som är ordförande i Södermanlands bygdegårdsdistrikt.

Bygdegårdsföreningar driver allmänna samlingslokaler som hyrs ut till alla som delar föreningens demokratiska värderingar. Föreningarna som driver bygdegårdarna har i många fall också egen verksamhet.

Att bygdegårdarna ökar i antal är viktigt för demokratin och för den levande landsbygden. Det är grundläggande att människor kan samlas, uppleva kultur, dansa, ha marknader, fester och möten. Bygdegårdarna lägger grunden också för ett rikt föreningsliv och möjlighet för en mängd olika aktiviteter genom att erbjuda lokaler.

– Glöm heller inte bort att länets bygdegårdar har en viktig samhällsroll vid t.ex. olika typer av kriser så som stormar, bränder men också nu när det startar en massvaccinering. Bygdegårdarna har i alla tider varit ett nav för bygden men också en samlingsplats när det händer oförutsägbara händelser, säger Ulla Johanson, ordförande i Södermanlands bygdegårddistrikt.

Om Södermanlands bygdegårdar

  • Bygdegården är en föreningsdriven, allmän samlingslokal som verkar utifrån bygdens behov.
  • Bygdegården är en mötesplats som där det går att hyra lokaler.
  • Bygdegården drivs ideellt och utan vinstsyfte.

I Södermanland finns 28 bygdegårdar som hyr ut lokaler och arrangerar egen verksamhet för att bidra till ett en levande landsbygd.

Verksamheten drivs ideellt och utgår från lokala behov och en stor grupp glada, engagerade och entusiastiska eldsjälar.

Se alla bygdegårdar i Södermanland på vår hemsida: www.brsormland.se

Facebook: Södermanlands bygdegårdsdistrikt