Nu startar pilotprojektet i Gnesta som i liten skala ska rena sjövatten från Klämmingen. Projektet ska ge svar på vilken metod som fungerar bäst när sjön ska bli vattentäkt. Nuvarande vattentäkt räcker inte till. – Det är en akut situation, säger Mikael Tjulin, VA-ingenjör på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Det råder permanent bevattningsförbud dygnet runt i Gnesta tätort och dricksvattnet är på gång att bli bristvara i staden. Nu tar kommunen dricksvatten ur grundvattnet, men nivåerna är låga.
– Det här hade varit ett intressant projekt om vi startat för tio år sedan. Nu är det forcerat och en akut situation, säger Mikael Tjulin.
I våras beslutade kommunstyrelsen att lägga 1,5 miljoner kronor på att köpa in sandfilter som ska kunna användas till att rena sjövatten och förstärka grundvattenbildningen i den anläggning de har nu.
Bristen på dricksvatten har lett till att kommunen dragit i handbromsen när det gäller bostadsbyggandet i tätorten Gnesta.
– Vi har ett för högt uttag av vatten. Vi måste säkra tillgången på dricksvatten innan vi kan växa. Än så länge har vi inte byggstopp eller bevattningsförbud i övriga tätorter. Björnlunda får sitt vatten från en sjö med god tillgång, säger Mikael Tjulin.
Det är dåligt med vatten och det är många Gnestabor som tycker vattnet är äckligt.
– Det är en katastrof. Det luktar blöt hund. Innan bevattningsförbudet 2018, fyllde vi poolen. Vattnet var grönt, säger Nina Isaksson och skakar på huvudet. Hon har satt in vattenrenare och avkalkare och säger att det är lite bättre.
Mattias Carlander och Linda Sjölind tycker inte heller om vattnet.
– Jag tyckte det var värre när jag bodde på ön Frönäs, men det kan också bero på att jag vant mig, säger Mattias Carlander.
– Det är äckligt. Det är inte bra för mig eller för mitt hår. Jag jobbar i Södertälje och brukar ta med mig vatten hem från Södertälje, säger Linda Sjölind
Cicci Trydeus tycker att det smakar illa.
– Jag bor på en gård utanför Gnesta med egen brunn men jobbar inne i stan så jag kan jämföra vattnet, och Gnestas vatten smakar verkligen inte bra.
Nästa vecka ska företaget Huber starta pilotprojektet där lite vatten från sjön Klämmingen renas på olika sätt, de ska ta prover för att sedan hälla tillbaks vattnet. I ett år ska projektet pågå och förhoppningsvis komma fram till den bästa metoden att rena vattnet.
– Det här är en gigantisk investering och det har nog varit svårt för politikerna att fatta beslutet. Det ska betalas med VA-taxan även om det till viss del kan finansieras av skattemedel.
20 miljoner kronor är avsatta för att komma i gång med projektet. Vad det kommer att kosta är inte klart än.
– Det är ju inte bara att kasta upp ett vattenreningsverk. Det kräver tillstånd och undersökningar. Vi har gjort en utredning av naturvärden och ekosystem om bland annat bottenfauna och med en fladdermusinventering.
Mikael Tjulin säger att de inte hittat något som kan sätta stopp för planerna.
– Vi har utrett om det finns fornlämningar men det dyka upp okända fornlämningar som inte upptäckts i våra utredningar. Överklaganden av upphandlingar är också riskfaktorer som kan sätta käppar i hjulen.
Även reningsverket för avlopp behöver bytas ut. Kommunen hade tittat på en regional lösning som var mer robust än att göra ett eget reningsverk, men det ser inte ut att fungera.
– Nej, den senaste utredningen visar att vi behöver ett eget avloppsreningsverk också, för kretsloppets skull. Vi behöver återföra vatten till kretsloppet. Det beslutet ska fattas i början av nästa år, säger Mikael Tjulin.
Kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) vill inte spekulera om vad det kommer att kosta med ny vattentäkt, nytt vattenverk och nya ledningar. Men hon säger att investeringen ska betalas av vattenavgiften.
– Det är reglerat i lagen. Förra året gick vi back sex miljoner och i år ser det ut att bli tio miljoner, så vi behöver justera taxan så snart som möjligt.
Det har varit problem med vattnet i Gnesta tätort i flera år.
– Från början var det problem med kvaliteten på vattnet som vi försökte åtgärda på olika sätt, men för ett par år sedan fick vi kvantitativa problem, dåligt med vatten och det kräver en annan lösning, säger Linda Lundin.