Dyra hjärtoperationer i Flens kommun

Att marknadsföra ”Sveriges lyckligaste kommun” just på denna plats kan tolkas som en särskild sorts humor.

Skyddsrummet – som inte får rivas enligt myndighet på högre ort – är det enda som återstår av hotell och restaurang Loftet. Nu var den byggnaden sedan länge ingen skön syn, men nuvarande ödetomt är knappast mer välkomnande. Så vad ville Flens kommuns politiker och tjänstemän här?

2023 gjorde kommunchefen tre affärer med ett externt bolag. En industrifastighet i Hälleforsnäs, enligt medieuppgift värderad till en miljon, såldes för 625 000 kronor. För marken med en tidigare bensinmack i centrala Flen betalade kommunen 1,5 miljoner, efter att fastigheten värderats till 3,5 miljoner. Rivningen av macken gick på drygt 450 000 kronor, trolig marksanering tillkommer.

Markanvisningstävling

Den tredje och största affären gällde Loftet, Östergård 2, om 19 696 kvadratmeter. Inköpspriset var 7,5 miljoner kronor, även det inom ramen för ett så kallat ”strategiskt markinköp för exploatering”.

Via en markanvisningstävling söktes spekulanter till att bygga nytt hotell och restaurang i enlighet med gällande detaljplan. Den enda intressenten erbjöds köpa fastigheten för 3,5 miljoner kronor, men drog sig ur. Under tiden beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att riva byggnaden, som länge stått tom och ansågs vara i för dåligt skick för en renovering.

Till kommunfullmäktige den 2 februari 2026 hade en medborgare ställt frågor till kommunstyrelsens presidium kring Loftets rivning och framtid. Hur mycket har rivningen kostat, och hur gick upphandlingen till?

Svaret var att upphandlingen var ett avrop inom ett ramavtal, en direktupphandling. Kostnaderna för rivning ville KS presidium inte uppge. Politiker 1 svarade att investeringen tas ut vid en försäljning. Politiker 2 uppgav att summan anges i exploateringsprojektets slutredovisning. Politiker 3 sade sig sakna återkoppling på kostnadsuppgiften, men påtalade att en direktupphandling inom ramavtal inte får överskrida 700 000 kronor. Om så har gjorts, har det begåtts ett fel – ”men det vet vi som sagt inte”.

Vill du köpa? Kommunen släpper Flen Östergård 2 för 3,5 miljoner kronor. Foto: Motzi Eklöf

Totalt dryga 13,8 miljoner kronor

Jodå. Summan för rivning och markberedning av Loftettomten landade på 6 320 000 kronor, enligt kommunens ekonomienhet. Tillsammans med köpesumman innebär det dryga 13,8 miljoner kronor från kommunkassan. Med rivningen raderades förstås även byggnadens taxeringsvärde, 4 475 000 kronor. Värderingsenheten ”mark för lokaländamål” är knappt två miljoner kronor.

Investeringen i Loftettomten är således betydligt högre än planerad försäljningsintäkt på 3,5 miljoner – värdeminskningen och kommunförvaltningens interna kostnader ej inräknade.

Vad gällde då det aktuella ramavtalet? Kommunjuristen tecknade i juni 2021 ett treårigt ramavtal med ett grävföretag för mindre schakt-, anläggnings- och servicearbeten, med beräknad omfattning cirka 2,1 miljoner kronor per år. Avtalet förlängdes av kommunchefen i juni 2024 att med oförändrade villkor gälla till och med juni 2027, en sammanlagd tid av sex år. Företaget fick inom ramavtalet i uppdrag att riva Loftet.

Gamla Loftet – ett klassiskt landmärke i Flen på infarten från Katrineholm. Nu rivet. Foto: Ulrika Sturén

Samma fastighet såldes igen

Redan 2012 sålde Flens kommun en markfastighet i Norra Talja på dryga 45 500 kvadratmeter till grävföretaget för 400 000 kronor. Efter markarbeten såldes samma fastighet vidare för 4,5 miljoner. 2022 lät Flens kommun göra en marknadsvärdering av fastigheten: cirka 6,8 miljoner kronor. Året därpå köpte kommunen tillbaka marken för 10 miljoner kronor.

Sommaren 2025 sålde kommunledningen samma fastighet till ett företag som med en miljardinvestering ska etablera ett stort fryslager. Priset var 6,9 miljoner kronor, 300 000 kronor under aktuellt taxeringsvärde.

Marken bereddes igen

Grävföretaget fick nu i uppdrag av kommunen att bereda samma mark, enligt kommunens ekonomienhet till en kostnad av 4 160 200 kronor.

”En försäljning som främjar Flens utveckling, tillväxt och möjliggör företagsetablering.”

Så beskrivs kommunens försäljning nummer två av samma mark, i kommunstyrelsens bokslut. 2025 års totala underskott landar på 3,7 miljoner kronor, vilket skriver kommunen: ”beror till största delen på en fastighetsförsäljning där fastighetens bokförda värde översteg försäljningsintäkten samt att kostnaderna för iordningställande av marken belastar driftbudgeten efter försäljningen.”

Observera att saken här inte gäller specifika företag. Lämpliga sådana ska självklart kontrakteras respektive välkomnas, på lämpligt sätt från kommunens sida.

Välkommen till Flen – Sörmlands hjärta. Kvar på Loftettomten finns bara ett skyddsrum. Foto: Motzi Eklöf

Men sifferexercisen exemplifierar ekonomiska prioriteringar i ett läge där kommunen år efter år dragits med stora miljonunderskott och ökad skuldsättning av kommuninvånarna, och där kärnverksamheter som skolan åläggs årliga stora sparkrav, trots låga kunskapsresultat.

Näringsverksamhet får en kommun bedriva för allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna, enligt kommunallagen. Näringslivet får ”allmänt” stödjas. Att köpa och bereda mark till enskilda företag för mångmiljonbelopp med åtföljande minusposter – som ofta skjuts på framtiden – hör inte till en kommuns uppdrag. Affärerna röjer glapp i relation till flera relevanta lagar, regler och egna författningar.

Öppenhet gynnar förtroendet

Transparensen gentemot medborgarna rörande skattemedlens användning är inte heller på topp.

En uppstramning av den ekonomiska och rättsliga hanteringen, och en större öppenhet, skulle gynna ett stärkt ömsesidigt förtroende mellan kommunledning och medborgare – i sin tur som grund för samarbete kring nödvändiga omprioriteringar till förmån för kommunens lagstadgade kärnverksamheter och service till medborgarna och skattebetalarna.

Det vore nu en verkligt strategisk operation för en mer attraktiv kommun med ett mer livfullt hjärta.