Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad i vinterskrud. Foto: Axel Fredrik Fredriksson/Sörmlands museums samling
Elisabeth Tamm, initiativtagare till medborgarskolan och ägare till godset Fogelstad i Julita. Tamm blev inte bara en av de första kvinnorna att komma in i riksdagen. Hon var innan dess Sveriges första kvinnliga kommunalordförande, för dåvarande Julita kommun. Foto: Göteborgs Universitetsbiblioteks Kvinnohistoriska samling
Honorine Hermelin, skolans rektor. Ursprungligen från godset Ulfåsa i Östergötland. Utbildade sig till lärare och enligt historien en väldigt populär sådan. Hon var engagerad i folkhögskoleidén och satt också med i styrelsen för Åsa folkhögskola under en period. Hon var också engagerad i tanken att skapa kontakter och samtal mellan olika samhällsklasser. Foto: Kvinnsam Göteborg
Kerstin Hesselgren, en av de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna. Sveriges första bostads, yrkes- och skolköksinspektör gick under smeknamnet "Kerstin den första" eftersom hon gick i bräschen i flera frågor. På Fogelstad arbetade hon som föredragshållare nära rektor Hermelin. Foto: Göteborgs Universitetsbibliotek
Ada Nilsson, en av de första kvinnorna i landet att ta en läkarexamen. Hon engagerade sig i medicin- och sociala frågor. Nilsson höll ofta föreläsningar på Fogestad och när hon blev gammal flyttade hon in på skolan. Foto: Göteborgs Universitetsbiblioteks Kvinnohistoriska samling
Elin Wägner, författare och journalist. Kanske den mest kända av grundarna till den kvinnliga medborgarskolan. Elin var en pionjär inom freds-, miljö- och befolkningsfrågan och hennes bok "Väckarklocka" är än i dag ett viktigt verk. Wägner var en flitigt anlitad föreläsare på Fogelstad. Foto: Göteborgs Universitetsbiblioteks Kvinnohistoriska samling

Konstellationen som skrev historia

Qvintetten som startade Kvinnliga medborgarskolan Fogelstad.

För hundra år sedan skrev de historia i huset Lilla Ulfåsa i Julita socken utanför Katrineholm. De kallas för konstellationen, de fem kvinnor som bildar kärnan av Fogelstadgruppen.

Påsken 1925 slog deras projekt, Kvinnliga medborgarskolan upp portarna. En institution var född, som blev stilbildande och kom att påverka generationer framåt.Nu 2025 gryr ett nytt liv på Fogelstad.

Elisabeth Tamm, initiativtagare till medborgarskolan och ägare till godset Fogelstad i Julita. Tamm blev inte bara en av de första kvinnorna att komma in i riksdagen. Hon var innan dess Sveriges första kvinnliga kommunalordförande, för dåvarande Julita kommun. Foto: Göteborgs Universitetsbiblioteks Kvinnohistoriska samling
Honorine Hermelin, skolans rektor. Ursprungligen från godset Ulfåsa i Östergötland. Utbildade sig till lärare och enligt historien en väldigt populär sådan. Hon var engagerad i folkhögskoleidén och satt också med i styrelsen för Åsa folkhögskola under en period. Hon var också engagerad i tanken att skapa kontakter och samtal mellan olika samhällsklasser. Foto: Kvinnsam Göteborg
Elin Wägner (mitten), författare och journalist. Kanske den mest kända av grundarna till den kvinnliga medborgarskolan. Elin var en pionjär inom freds-, miljö- och befolkningsfrågan och hennes bok ”Väckarklocka” är än i dag ett viktigt verk. Wägner var en flitigt anlitad föreläsare på Fogelstad. Foto: Göteborgs Universitetsbiblioteks Kvinnohistoriska samling
Kerstin Hesselgren (sittande), en av de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna. Sveriges första bostads, yrkes- och skolköksinspektör gick under smeknamnet ”Kerstin den första” eftersom hon gick i bräschen i flera frågor. På Fogelstad arbetade hon som föredragshållare nära rektor Hermelin. Foto: Göteborgs Universitetsbibliotek
Ada Nilsson, en av de första kvinnorna i landet att ta en läkarexamen. Hon engagerade sig i medicin- och sociala frågor. Nilsson höll ofta föreläsningar på Fogestad och när hon blev gammal flyttade hon in på skolan. Foto: Göteborgs Universitetsbiblioteks Kvinnohistoriska samling