Avtalsrörelsen ligger i startgroparna, och nu är det dags att göra upp med värdediskrimineringen av branscher som domineras av kvinnor.
Avtalsrörelsen ligger i startgroparna, och nu är det dags att göra upp med värdediskrimineringen av branscher som domineras av kvinnor. Kommunal kräver: de viktiga välfärdsyrkena ska vara hållbara val, både för hälsan och plånboken. Ett jobb i välfärden ska inte göra dig fattig.
Med våra yrkesbakgrunder i personlig assistans och äldreomsorgen vet vi hur det är att känna sig behövd, viktig och uppskattad av människor varje dag. Men också känslan av att vara totaldissad när man tittar på lönespecifikationen.
Man skulle kunna tro att strukturell könsdiskriminering är något som hör till historien. Vi önskar att det vore sant. Skillnaderna mellan arbetarkvinnors och arbetarmäns vardag är enorma. En heltidsanställd undersköterska har 9 134 kronor mindre i månadslön än en byggnadsarbetare – trots att de har jämförbara krav på utbildning. Och då snackar vi medellöner – en av fem välfärdsarbetare i kommun eller region är lågavlönad, vilket betyder under 25 000 kronor i månaden. Andelen lågavlönade inom privat sektor är ännu högre.
Ju mer kvinnodominerad en bransch är, desto lägre på löneskalan ligger den. Där kvinnorna går in, går lönen ut! Men utifrån vad vi hör från våra motparter finns det inget intresse av att ändra på det. Den som vill ha en lön att leva på stämplas som en drömmare.
På tvärs med den vanliga marknadslogiken erbjuds den som väljer att jobba i välfärdens bristyrken vare sig en bra lön, en god arbetsmiljö eller en trygg anställning. På kvinnornas arbetsplatser råder obalans mellan krav och resurser, vilket resulterar i hög stress. Personalen har liten kontroll och handlingsutrymme i arbetet. Sju av tio chefer har fler än trettio medarbetare, och har svårt att närvara i verksamheten. Inte så konstigt att individuella lönesamtal uteblir, eller att välfärden har de högsta sjuktalen på arbetsmarknaden!
Catarina Eriksson, avdelningsordförande Kommunal Öst. Foto: Kommunal Öst
Malin Ragnegård, Förbundsordförande Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlson
Att ge omsorg, fylla mänskliga behov, göra vardagen trygg och individen självständig ska behandlas som det samhällsviktiga jobbet det är, inte som ett felval som behöver omprövas för att ”få andra resultat” som Ebba Busch sa. Det ska vara jobb att försörja sig självständigt på. Utan att behöva hjälp av en partner.
I årets avtalsrörelse kraftsamlar Kommunal därför för högre löner, en lönemodell som ger rättvis löneutveckling och hållbara arbetstider. Bara så kan välfärdsjobben sluta se ut som grå möss i lönestatistiken. Bara så kan fler se en framtid i dessa oerhört viktiga yrken.
Både kvinnor och män.
Malin Ragnegård, förbundsordförande i Kommunal
Catarina Eriksson, avdelningsordförande Kommunal Öst och undersköterska inom äldreomsorgen.