Det blir sällan som man tänkt sig

Jag brukar få ensamhet i födelsedagspresent av min man. Han tar resten av gänget med sig på en liten semestertur och jag stannar hemma. Missförstå mig inte, jag tycker väldigt mycket om min familj, men det är så otroligt skönt att vara alldeles, alldeles ensam några dagar.  Då kan jag lyssna på vilken musik jag vill utan att bli hånad för min musiksmak, sova när jag har lust och äta bara smågodis eller stekt svartkål till middag, just efter eget behag. Snart är det dags igen och jag längtar.
När barnen var små planerade jag för sömn, som en bantare räknar kalorier räknade jag ut exakt hur många sömnminuter jag maximalt skulle kunna få ihop. Nu för tiden tror jag alltid att jag ska hinna allt det där jag aldrig hinner i vanliga fall. Som att städa bort vinterkläder, läsa någon av böckerna i högen med olästa böcker, putsa i sadelkammaren och kanske äntligen samordna digital lagring för alla mina filer.
I fjol tänkte jag att jag skulle börja med att mocka ut djupströbädden för lammen. Först åkte jag och handlade gott surdegsbröd på Hellmanska gården och en bit Sörmlands Ädel, några nya pocketböcker (som om jag inte hade tillräckligt många olästa pocketböcker, men i alla fall) och la en flaska vin på kylning. Så att det skulle vänta på mig när jag var klar med laggårn. Jag tänkte att jag skulle sitta på trappen hela den varma sommarnatten och läsa och dricka vin och spana ut över byn.
Jag tog med mig bästa högtalaren till lammen och hann just starta spellistan med 90-talsrock, vrida upp volymen och börja skotta dynga när jag kände mig iakttagen. Det var grannen och han såg väldigt upprörd ut. Jag hann tänka att så konstigt kan det väl inte vara med en medelålders kvinna i ladugårdsstövlar som fridansar till Red Hot Chili Peppers med en grep i handen innan jag förstod att han hade mina grisar i sin trädgård. Bara att stänga ner och ge sig ut på grisjakt.
Jag lyckades så småningom locka in alla de små odjuren på logen och kunde konstatera att aggregatet var trasigt och att hjortarna dragit av tråden och flera stolpar. Och så var den första ensammahemmadagen slut och det var redan för sent för pocket och vin. Dag nummer två fick ägnas åt att köpa nytt elaggregat, sätta stolpar, dra tråd och få grisarna på plats. Och så hade jag visst besiktningstid för bilen också och lite varor som skulle hämtas upp till gårdsbutiken. Dag tre kom med en deadline till ett studiematerial som jag förträngt, sedan var det dags att köra vatten till alla djur på bete. Naturligtvis krånglade pumpen. Jag fick ringa in förstärkning och ägna dagen åt att klättra upp och ner ur pumpgropen….Så kom familjen hem igen, vinflaskan låg kvar i kylen och pocketböckerna orörda på soffbordet.
Nästa vecka är det åter dags för mig att vara ensam hemma. I år ska jag hinna läsa. Jag ska sitta ute hela natten och vaka in morgonen. Och ska jag titta i kapp alla nya filmer som släppts under vintern. Sortera foton i mobilen, hinna till återvinningen med det trasiga kylskåpet, rida minst en långtur, plocka jordgubbar, göra flädersaft, tömma maillådan och verkligen, verkligen vila upp mig! 

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil