Yamen Al-Tnnary i Eskilstuna är fotograf och startade företag inom foto- och filmbranschen.
Emma William-Olsson i Trosa startade företag för att få jobba med kvinnors hälsa.
Hanna Isaksson i Gnesta har startat företag tillsammans med en kollega i Stockholm. De rekryterar personal till finansbranschen.
Oskar Lundqvist i Trosa har startat eget måleriföretag.

De vågade satsa på eget mitt i krisen

Hälsocoachen Emma William-Olsson, målaren Oskar Lundqvist, fotografen Yamen Al-Tnnary och rekryteraren Hanna Isaksson vågade starta eget corona-året 2020.

Emma William-Olsson i Trosa är en av många som startade eget. Hon gjorde det för att kunna jobba med det hon brinner för.

– Jag fick en del komplikationer efter min förlossning och upptäckte då att det saknades kompetens när det gäller träning för kvinnor.

Hon utbildade sig hälsocoach och skaffade sig spetskompetens när det gäller kvinnors hälsa under och efter graviditet och förlossning.

– Det är väldigt roligt att jobba med det man vill. Man får anpassa sig till coronarestriktioner. Jag ska starta en grupp med gravidträning online nu.

I Trosa startades 125 nya företag. Det är All-time-high enligt Birgit Båvner på Nyföretagarcentrum Östra Sörmland. Trosa var nominerad som Årets Nyföretagarkommun.

Det vanligaste är nya företag inom it, hälsa och byggande.

Målaren Oskar Lundqvist i Trosa startade eget företag förra året. Han säger att det var dags, oberoende av coronapandemin.

– Jag är intresserad av ekonomi och tycker det känns bra att jobba åt mig själv. Men det går åt mer tid än jag trodde och det är lite stressande.

Det är stor inflyttning i Trosa vilket han tror ska leda till en del jobb.

– Alla jag träffat i Trosa är väldigt stöttande och peppande, även andra företag, säger Oskar.

Förverkliga en dröm

Birgit Båvner säger att Trosa sedan länge är en stark företagarkommun med många kreativa entreprenörer.

– Jag tror inte alla som startar eget tänker sig att företaget ska ge 100 procent försörjning. Många som är korttidspermitterade kanske förverkligar en gammal dröm. Varannan svensk i arbetsför ålder funderar på att starta eget, säger hon.

– Nästan hälften av företagen startas av utlandsfödda. Men så är det inte i Trosa och Gnesta, som inte har lika många utlandsfödda.

Hanna Isaksson i Gnesta har startat ett rekryteringsföretag tillsammansmed en kollega, inom bank och finansbranschen.

– Det är svårt, utmanande och roligt. Vi jobbar upp kontakter nu inom olika finansinstitut. Framför allt är det utvecklande att driva något som man startat själv från grunden.

Även hon säger att en orsak till att hon startade företaget var att hon ville jobba med något hon tycker är intressant.

Hon har tidigare arbetet att rekrytera personal både i Sverige och Storbritannien.

Ökat i Flen

I Sörmland registrerades 1 657 nya företag. Enligt bolagsverkets statistik som Visma Spcs sammanställt är det 200 fler än året före.

En annan uppstickare är Flen där antalet nystartade företag har ökat rejält, 83 stycken förra året., vilket är en ökning med 26 procent från 2019. Hälften av alla nya företag i Flen har startats av utrikesfödda säger Thomas Löfgren på Nyföretagarcentrum.

– Måga företag handlar om rut- och rottjänster, men också import av varor från det forna hemlandet, säger han.

Urban Wallin på Nyföretagarcentrum i Eskilstuna säger att det startat över hundra fler företag än förra året.

Yamen Al-Tnnary i Eskilstuna är fotograf och har startat företag inom foto- och filmbranschen. En utmanande bransch i dessa tider.

– Det är svårt, men jag tar risken för att få jobb. Det fanns inga jobb som fotograf, däremot såg jag några som ville ha tag på en fotograf, säger han.

– Många företag behöver reklam och jag ska göra riktigt bra filmer.

Inger Lindelöw på NyföretagarCentrum Strängnäs säger att nyföretagandet ökat där också och att starta eget kursen har växt rejält.

– Det är så roligt. Vi har 20 elever på vår första starta-eget kurs i år, förra året var det max 6 per kurs. Nyföretagandet blomstrar!

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

”Historia på riktigt” till skolan

Arkiv Sörmland vill ge skolor möjlighet att ta del av riktigt arkivmaterial. Eleverna ska därför få läsa om stora skeenden genom lokala primärkällor.

Starkt lokalt stöd till Barvagårdens avlopp

Om Barvagården inte byter ut sin avloppsanläggning hotar kommunen att stänga den. Nu sluter bygden upp och stöttar med pengar.

Smakverkstad på ”Äpplets dag”

Är det ett Åkerö, Ingrid marie eller en astrakan som växer i trädgården? På söndag öppnar föreningen Sörmlandsäpplen grindarna till Julita gård och arrangerar det traditionella "Äpplets dag". Då kan man få svar på sina äppelfrågor.
Fotbollsledare Urban "Abba" Pettersson, Claes Holmqvist och Ari Heikki i Värmbols FC vill se lokalt fotbollsgymnasium i Katrineholm.
" Abba" är övertygad om att fotboll kan ge mer harmoniska elever i skolan och bidra till smidigare integration.
Elever på Viggestorpsskolan i Finspång är piloter för skolbollen.se.

”Satsa på fotbollsgymnasium”

Tränare och ledare i fotboll anser att Katrineholms kommun bör satsa på en lokal fotbollsprofil på gymnasiet och dessutom ge grundskolans elever större möjligheter att spela fotboll.

Fotbollsledare Urban ”Abba” Pettersson i Värmbols FC tror på sportens möjligheter.

– Fotboll är en internationellt gångbar sport med gemensamma regler. Barn och ungdomar mår bra av att röra på sig och i ett lag måste man samarbeta.

Han hoppas att skolorna i Katrineholm ska anmäla sig till skolbollen.se, ett projekt som ska öka den fysiska aktiviteten hos barn i skolan. Skolbollen.se delar ut ett startkit med västar, koner, bollar och små mål.

– Fysisk aktivitet dämpar rastlösheten och ger skjuts åt elever som i andra sammanhang inte har lätt att hävda sig. Många skulle må bättre av det, säger han.

Skolbollen.se ger förslag på hur de kan använda raster, färdiga temadagar, lektioner och eftermiddagsaktiviteter.

På egen hand, eller i samarbete med fotbollsföreningar.

– Fotboll bidrar också till snabbare integration, säger ”Abba”.

Ungdomstränare Ari Heikki i Värmbol är också idrottslärare på Viggestorpsskolan i Finspång. Skolans årskurser förskola till årskurs tre har varit piloter för skolbollen under ett år och han ser bara fördelar med projektet.

– Det har gått jättebra. Dels blir eleverna mer aktiva under rasterna och lugnare på lektionerna. Dels följer det med många bra övningar och förslag som kan användas i andra sporter och i andra ämnen, säger han.

Skolbollen är ett sätt att få fler barn och ungdomar att röra sig mer. En studie från Centrum för idrottsforskning från 2017 visade att endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna nådde upp till den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet, vilket är sammanlagt 60 min per dag.

– Det viktigaste är att barnen rör sig. Det handlar inte om hur bra de är på att spela fotboll, utan det ska vara glädje över att röra sig och möjligheten att samarbeta, säger Ari Heikki som också är fotbollsutvecklare i Östergötland.

Urban ”Abba” Pettersson anser att både högstadiet och gymnasiet ska satsa på en lokal fotbollsinriktning.

”Abba” höll igång fotbollsträningen hela sommaren i Katrineholm eftersom många barn och ungdomar behöver den gemenskap som fotbollen ger.

– Många blir oroliga när det inte finns möjlighet att träna. Fotbollen betyder väldigt mycket för dem som har det jobbigt på andra områden.

Ari Heikki håller med om att Katrineholm borde ha fotbollsprofil både i högstadiet och gymnasiet som följer Svenska Fotbollförbundets studieplan.

– Det kan motivera en del elever, det skulle vara ett enkelt sätt att få bättre kvalitet på fotbollsträningarna och det skulle kunna hålla ungdomar kvar i sporten och i Katrineholm. Då behöver de inte söka sig till andra ställen där det finns fotboll på gymnasienivå, säger han.

Fnitter och förväntningar på bilbingon på Edströmsvallen

– Nummer 37... trea ... sjua, läser bingoutropare Eva Andersson från det digitala bingosystem som står i domartornet på Edströmsvallen. Det är nästan fullt av bilar nedanför som parkerat för att spela bilbingo i Hälleforsnäs.