Grund fiberkabel plöjdes upp

Plötsligt fastnade fiberkabeln i plogen och uppkopplingen till internet försvann för alla som bor mellan Kärrtorp och Stäringe utanför Flen.

– Sedan gick det inte att felanmäla förrän efter helgen, säger Edvard Thunell, som äger Hedenlunda gård.
Det var en av hans anställda som plöjde av kabeln.
– Han vände sig om och tittade hur det såg ut när plötsligt kabeln följde med upp, säger Edvard Thunell.
Plogen gick mellan 15 och 20 centimeter djupt.

– Kabeln ligger för grunt. Den ligger i en åkerkant som ska plöjas, det är det klart att den måste ner djupare, säger Edvard Thunell.
– Och det är inte första kabeln som grävs av, och det är väl inte den sista heller, säger Anders Larsson som bor på Kärrtorp där kabeln slets av.
De har flera gånger slagit larm om kablar som ligger för grunt.
Göran Ahlström bor i närheten och har varit utan internet i fyra dagar när intervjun görs.
– Nu fungerar varken tv eller något annat som kräver uppkoppling, inte ens telefonen fungerar som vanligt, säger Göran Ahlström.
Göran Bengtsson som bor på Malsta gård har inte heller någon uppkoppling. Han tycker det är oroande att kabeln ligger grunt och att systemet är så sårbart.
– Det känns väldigt osäkert. Jag ska investera i robotmjölkning och det känns verkligen inte som om IP Only är att lita på, säger Göran Bengtsson.

Edvard Thunell säger att han ringde till IP Only i fredags för att felanmäla. Det var lång kö, men någon från företaget skulle ringa upp. Det gjorde de inte. På måndagen gjorde Edward Thunell ett nytt försök och lyckades felanmäla.

Presschef Niclas Karnhill på IP Only skriver i mail att ”detta är allvarligt, och något vi kommer att tag i direkt”.
– Vi har tydliga krav på grävdjup, vilket ska förhindra avgrävningar så mycket som möjligt, och följs inte detta så ska arbetet göras om. Vi följer branschstandard, säger Niclas Karnhill.
Han säger att IP Only just nu inspekterar det här området i Flen, och om det är för grunt ska entreprenören göra om.

Varför det inte gick att felanmäla svarar han inte på men hänsvisar till att problem ska anmälas till kundens tjänsteleverantör.
Har ni någon gräns för hur länge det är rimligt att ledningen ska vara trasig?
– Vi åtgärdar felen snabbast möjligt efter att tjänsteleverantören hört av sig till oss. Felrättningen kan ta olika tid beroende på skadans omfattning.  

Snart kommer en av fastighetsägarna i området att investera i robotmjölkning (datorstyrd mjölkning) – kan han lita på era kablar?
– Ja, vi följer branschstandard vad gäller fiberutbyggnaden.

Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Fågelholksdetektiver ser spår efter en bra sommar

I holk efter holk plockar teamet från fågelföreningen Tärnan ut bobalar som berättar om lyckade häckningar för talgoxar, blåmesar och starar till exempel. Runt om i Brannäs våtmark sitter 110 numrerade fågelholkar som rensas varje höst.

Vinden sliter i träden när Janne Gustavsson och Ola Kumlin ska sätta punkt för häckningssäsongen 2020 i Brannäs våtmark.Det är dags att rensa de 110 fågelholkar som fågelföreningen Tärnan har satt upp, bekostade av SSAB som en kompensationsåtgärd för en ny deponi i närheten.För Ola är det premiär. Han råkade möta Janne förra hösten när han skådade fågel i våtmarken. Eftersom han som nybliven pensionär har tid anmälde han sitt intresse.
– Pappa skolade in mig i naturen från tidiga barnår. Jag har alltid varit intresserad av fåglar, men aldrig tidigare deltagit i föreningsarbete, säger Ola.

Nu stegar han fram mot en stor tall där holk nummer 5 sitter. Det syns direkt att någon häckat här. I holken ligger ett rejält lager med mossa som pressats ihop av ungar och ruvande förälder.När han petar ut den ser vi att det är talgoxe för kvar i redet ligger resterna efter tre döda ungar.
– Eftersom talgoxen lägger upp till sex ägg så borde några ungar flugit ut, konstaterar Janne.Våtmarken är ett bra fågelområde med både lövträd och en del tall och gran. Dessutom finns det många insekter att mata ungarna med i den varma fuktiga miljön.

Man behöver inte rensa fågelholkar varje år enligt Janne, men förutom att det förlänger holkarnas livslängd ger det kunskaper om hur det går för olika fågelarter.
– Förr var det mycket svartvit flugsnappare i holkar, men de senaste åren har det bara varit några enstaka.I mesholkarna har det gått bra för blåmesar och talgoxar. I de hoppressade bobalarna ligger bara lite spillning och någon enstaka fjäder kvar.
Ett dåligt år, med kall och regnig försommar till exempel kan det vara döda ungar i var tredje holk.Så kommer vi fram till en grupp lite större holkar, avsedda för starar. De vill gärna häcka nära varandra. Staren är en fågelart som minskat kraftigt, men i år har det gått bra i Brannäsholkarna.
Det har varit fåglar i varenda hittills. Över den första balen byggd av grovt gräs som Ola plockar ut har förmodligen en talgoxe byggt en bale av mossa.
– Intressant. Det här är ju ingen talgoxe, konstaterar Ola när han petar i en fin liten fjäder med röda toppar.Det är som ett detektivarbete att lista ut vad som pågått. Till exempel vad som hänt i starholk nummer 12.
– Här ligger en döing.
När vi tittar närmare ligger hela kullen döda, ganska långt komna i sin utveckling. Kanske har föräldrafågeln blivit tagen av en mård.Det är rejäl höstkänsla. En gärdsmyg är allt vi hört.
Ola har börjat mata fåglarna hemma i trädgården i Oxelösund.Än så länge har efterfrågan inte varit så stor, men koltrastarna har mumsat äpplen på marken i den täta häcken.
– Jag älskar när det kommer någon övervintrande svarthätta. Eller stjärtmesarna, säger Ola och Janne konstaterar att matning hjälper fåglarna, men lika mycket ger fina upplevelser till oss.
De tipsar om att placera matningen så att småfåglarna kan söka skydd mot sparvhöken till exempel.

Vivekas långa väg tillbaka till livet

Viveka Sundberg var 54 år när en åder brast i huvudet. – Jag var en tidsinställd bomb, säger hon. En

Engströms unika samling keramik under klubban

Auktionisten Berndt Engström från Flen hade öga för svensk keramik från 50- och 60-talen. Nu auktioneras hans unika samling ut