När Mellösa hembygdsförening presenterade sin traditionella årsskrift är det som vanligt en samling av intressanta berättelser av tolv olika skribenter.
I skriftens inledning konstaterar utmärkte redaktören Michael De Geer att medlemmar i hembygdsföreningar inte alls är som han uttrycker det ”mossiga”. Nej då, bara för att man är intresserad av historia är vi väl inte bara sådana som säger att det var bättre förr, utan att vi också har en förmåga att uppskatta det nya.
Hälleforsnäsprofilen Lennart Cederberg tar oss med på en resa till de gamla Västgötagårdarna och det ända till 1600-talet. Med stugorna som grund får vi en intressant berättelse om Hälleforsnäs historia under flera århundraden.
Herrskap och tjänstefolk på Skiringe herrgård står som exempel i Anita Hjelte-Björklunds berättelse om lantarbetarna och deras familjers hårda liv.
Vi får följa med 25 historieintresserade på en kulturvandring ”från sten till torp och torn” med hembygdsföreningens ordförande Hasse Andersson som ledare.
Den som är intresserad av Mellösas geologiska historia får sitt lystmäte tillgodosett och så även operaentusiaster. Vi får veta att Storgår’n mitt i byn var Mellösas bästa fritidsgård, och den som är intresserad av Harpsunds lillasyster Lillgården kan få sin
nyfikenhet stillad, detta också genom att läsa Mellösas årsskrift 2025.
Föreningens vice ordförande Katarina Johansson berättar om att föreningens hus Domargården får en nödvändig ommålning.