Spalt 1:1

Spalt 1:1 Mobil

Bygdegårdar under coronakris

Om man nu råkat snöa in på Sörmlands bygdegårdar och fått för sig att ämnet kan vara värt att offra tid och energi på, så kan saker hända som följer.
Året var 2019 och undertecknad hade efter ett förflutet i Sörmlands bygdegårdar fått för mig att ett bildspel med vidhängande snack om bygdegårdarna kunde vara intressant att förevisa i bygderna.

Sagt och gjort, med sambon Monica som chaufför så for vi runt i länet, vi tog bilder och ordnade dem i god ordning, till och med nyårsafton for vi runt och fotade. Det dracks kaffe och åts medhavda mackor på bänkar vid bygdegårdar där ingen suttit sedan sommaren.
2020 började som många andra år, med att tiden går som tid ofta gör och inget särskilt händer.
Jo vi hade hört att i Kina redan före jul så grasserade en ny typ av influensa, en som spreds genom kycklingar.
Men det var lugnt, Kina var långt bort, kineserna många och vi var långt från det stora landet i öster. Det var årsmötestider med därtill hörande förberedelser och nu hade vi lärt oss att smittan hette corona och att den kommit till Italien. Man undrade, vad hade kineserna i Italien att göra? De hade väl kunnat hålla sig hemma med sin corona och inte smittat de stackars Italienarna!
Några årsmöten i bygdegårdarna hade hållits, men många fler återstod. Vi var nu framme vid månadsskiftet februari/mars.
Då som en blixt från klar himmel, nu hade corona kommit till oss! Allt stannade, restauranger, föreningsliv, konferenser, möten och årsmöten ställdes in, sköts fram och åka kollektivt skulle undvikas.
Även våra inbokade visningar av bildspelet avbokades. Ok tyckte vi, då kör vi till hösten när coronan flytt sin kos. Sommaren  blev en sommar med ”hemmester” och utan charter söderut.
Smittan hade dock lagt sig till någorlunda rimliga nivåer och vi började andas igen.
Men så öppnade skolorna, folk återgick till sina arbeten och restaurangerna tog in fler gäster Då var det färdigt igen, alla vet vad som hände, kort sagt, vi skötte oss inte. Detta påverkade även bygdegårdarna och i förlängningen vårt bildspel. Ingen bildspelsvisning under hösten alls.
Hur påverkas då bygdegårdarna av pandemin? Jag fick uppdraget att ringa runt till alla 28 föreningarna och helt enkelt fråga ”hur mår Ni” och hur påverkas verksamheten, samt ekonomin för Er?
Svaren var förvånansvärt samstämmiga. Vi mår förhållandevis bra, vi har visserligen ställt in och avbokat allt eller nästan allt, men den ekonomiskt negativa effekten har varit måttlig.
Man var även i stort överens om att den ekonomiska verkan inte syns innevarande år, utan kommer att märkas framtida ett till två år.
Men säger kanske någon, det finns ju bidrag och stöd att söka! Jo det finns stora möjligheter att få ekonomiskt stöd och hjälp. Några exempel på stöd kan vara från Boverket, Kulturrådet eller Bygdegårdarnas Riksförbund med samordnad sökning. Här kan också nämnas några av bankerna, Allmänna arvsfonden plus flera olika privata fonder.
Att söka de här bidragen är ibland ganska lätt och ibland lite svårare, men det krävs alltid en aktiv insats från föreningen. Det är kanske också roligare att ägna kraft och energi till aktiv verksamhet i föreningen, i stället för att pula med bidragsansökningar.
Man kan även tänka tanken att bygdegårdar är tänkta för möten, fester, bröllop, konferenser m.m. och inte för att huvudsakligen leva på bidrag och stöd.
Hur kommer då bygdegårdarna att klara sig ut corona-krisen?
Om krisen fortsätter så måste vi nog tänka att statliga och kommunala pengar inte räcker hur länge som helst och precis som i andra branscher kanske någon måste stryka på foten och helt enkelt upphöra.
Men i det stora hela är jag optimist och tänker att de flesta kommer att bestå och fortsätta sina verksamheter. Sörmlands bygdegårdar står på en grund av bygdernas urkraft, det är bygdens boende och ingen annan som byggt och verkat i dessa hus. Det är de här husen vi ville visa och berätta om i bildspelet som inte blev visat, bara för att det kom ett virus från andra sidan världen.

Stort nyintresse för lieslåtter och ängar

Det märktes ett stort intresse för kunskapen om lien och ängar på årets lieslåtterkurs anordnad av Länsstyrelsen. I år hölls kursen på Veckla gård mellan Vadsbro och Sköldinge, lördagen den 25 juli. Flera av deltagarna var unga vilket är glädjande i och med att kunskapen då förs vidare. Vad är det för lie som hängde längst inne i boden? Går den att slipa upp och använda? Hur anlägger man och sköter en äng? Men redan slåtterkunniga ville också lära sig mer om att skärpa lien, bättra på slåttertekniken eller få mer kunskap om ängar. Det var runt 20 deltagare och det kändes som en grupp med lie- och ängsintresserade som samlats och inspirerade varandra och utbytte kunskap. Framförallt märktes ett växande intresse för hur man anlägger och sköter en äng. Många vill anlägga en liten ängsyta på sin tomt eller i närmiljön. Kanske är det föregående års skräckrapporter om att de pollinerande insekter minskat. Minskningen av insekter tros dels bero på miljögifter men också på bristen på föda, alltså på blommande blommor. Har man missat årets lieslåtterkurs kan man också få kunskap om liar och ängar genom att delta i någon av länets slåttergillen, Veckla i Flen 1/8, Grindvik i Gnesta 8/8 och Lisstorpsängen i Katrineholm 15/8.
Monika Gustafsson