Nytt utseende i butiken som ligger i gamla smedjan på Skottvångs områden. Det är 14 lokala hantverkare som ställer ut och säljer sina alster. Det är bla. designade och sydda linneplagg, keramik, honung, korgar, träslevar, garn och skinn. Öppet under helgerna. Efter midsommar är det öppet alla dagar utom måndagen.
Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening har under hösten genomfört två välbesökta bygdevandringar. En till Skeppsta Bruk i Gåsinge och en till området norr om Vängsö i Dillnäs.
Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening har under hösten genomfört två bygdevandringar med över 60 deltagare per vandring.
Första bygdevandringen gick den 11 september till Skeppsta Bruk där Bengt Landin kom klädd som Hertig Karl. Han lotsade oss genom århundraden innehållande både framgångar och mord. Om den hiskeliga gudstjänsten i ridhuset fick vi också höra. H-G berättade om mer jordnära historia. Vandringen avslutade i Mäster Claes blomstrande trädgård.
Den andra bygdevandring, den 25 september, gick till två gårdar nära Vängsö i Dillnäs socken. Gårdarnas ägare berättade med stor entusiasm om arbetet som lagt ner för att forska efter dessa gårdars historia. Dessutom har man lagt ner ett gediget arbete på att återställa sådant, som fanns här i den forna miljön, men som på olika sätt under årens gång har förändrats. De nya ägarna har sökt råd, bidrag och ekonomiskt anslag hos länsmuseum och länsstyrelse till olika restaureringsprojekt. Och resultatet är imponerande. Vid visningens avslutning bjöds den talrika besöksskaran på musik från trakten. Siv och Kjell Thernström spelade med fart och kläm schottis på handklaver och gitarr, varefter hembygdsföreningens Gunilla Persson tackade för detta mycket intressanta studiebesök.
Tack till Bengt Landin och Jan Björckebaum i bygdevandringsgruppen samt övriga som varit engagerade för två mycket fina vandringar.
Bygdegårdsdistriktet i Södermanland skrev historia när det var dags för årsstämma. Delvis skedde mötet digitalt men störst av allt var att stämman skedde i samverkan med hembygdsrörelsen. Därtill kom det gäster från Jämtland och Gävleborg som blickade såväl bakåt som framåt.
Aldrig tidigare har ett bygdegårdsdistrikt och hembygdsrörelsen arrangerat en gemensam stämma. Lördagen den 24 april var närmare 80 personer närvarande när det digitala mötet startade.
– I Södermanland är vi först med att inleda en så långtgående samverkan. Jag tror att vi ser mer av detta i resten av landet ganska snart. Det är både enklare och roligare att jobba tillsammans. Speciellt när det handlar om två organisationer som är så lika, säger Bygdegårdsdistriktets ordförande Ulla Johanson.
Efter högtidliga ord från bygdegårdarnas Ulla Johanson och hembygdsrörelsens ordförande Pehr Bengtsson talade Leif Jakobsson om Sörmland och sörmlänningar han mött. Sedan var det dags för inspiration för att kunna sätta full fart mot framtidens mirakulösa verksamhet.
– Förr eller senare tar pandemin slut. Då ska vi klara av att göra en snabb och effektiv omstart. Innan dess behöver vi fundera på vad vi vill och hur vi ska komma dit. Pandemirestriktionerna har lagt hinder i vägen så länge. Nu behöver vi inspiration så att vi kan sporra varandra, säger Ulla Johanson.
Pepp, fart och fläkt blev det när Enångers bygdegård, som ligger mellan Söderhamn och Hudiksvall, gav sina bästa tips för att skapa framgång och engagemang. Märila hembygdsförening från Jämtland berättade om förnyelse och föryngring i styrelsearbetet.
– Tack vare den digitala tekniken hade vi gäster som inte kunnat delta om vi haft ett fysiskt möte, säger Ulla Johanson.
Efter mer än en timmes gemensam tid delade deltagarna upp sig och respektive organisation hade sin egen stämma.
Per-Ivan Andersson svingade årsmötesklubban och 35 minuter senare fanns en ny verksamhetsplan och en nyvald styrelse för bygdegårdsdistriktet, där Ulla Johanson fortsätter som ordförande ännu ett år. Styrelsen förnyades och föryngrades med ledamöter från Jädersgården och Läppe byalag.
– Ett kanonbra möte med en perfekt inledning och mycket trevligt att träffa hembygdsfolk. Jag tar med mig av Enångers framfart när det gäller olika aktiviteter. Det var trevligt att träffa unga eldsjälar från Jämtland. Bra takt i årsmötet också, menade Anders Jonsson från Vadsbro-Blacksta Föreningsgård.
Antalet bygdegårdsföreningar i Södermanland har ökat under 2020. Ny medlem är Kreativa Byalaget Läppe i Vingåker. Nu finns det totalt 28 bygdegårdar i Södermanland.
År 2020 var ett speciellt år. Corona har gjort att verksamheten och uthyrningarna av lokalerna minskat drastiskt och därmed också inkomsterna.
– Med tanke på att pandemin slagit hårt mot bygdegårdarna är det extra glädjande att Södermanland fått ännu en bygdegård. Förhoppningsvis kommer behovet av bygdegårdarna och allmänna lokaler att bli viktigare än någonsin när vi kan ses lite mer som vanligt, säger Ulla Johanson som är ordförande i Södermanlands bygdegårdsdistrikt.
Bygdegårdsföreningar driver allmänna samlingslokaler som hyrs ut till alla som delar föreningens demokratiska värderingar. Föreningarna som driver bygdegårdarna har i många fall också egen verksamhet.
Att bygdegårdarna ökar i antal är viktigt för demokratin och för den levande landsbygden. Det är grundläggande att människor kan samlas, uppleva kultur, dansa, ha marknader, fester och möten. Bygdegårdarna lägger grunden också för ett rikt föreningsliv och möjlighet för en mängd olika aktiviteter genom att erbjuda lokaler.
– Glöm heller inte bort att länets bygdegårdar har en viktig samhällsroll vid t.ex. olika typer av kriser så som stormar, bränder men också nu när det startar en massvaccinering. Bygdegårdarna har i alla tider varit ett nav för bygden men också en samlingsplats när det händer oförutsägbara händelser, säger Ulla Johanson, ordförande i Södermanlands bygdegårddistrikt.
I Södermanland finns 28 bygdegårdar som hyr ut lokaler och arrangerar egen verksamhet för att bidra till ett en levande landsbygd.
Verksamheten drivs ideellt och utgår från lokala behov och en stor grupp glada, engagerade och entusiastiska eldsjälar.
Se alla bygdegårdar i Södermanland på vår hemsida: www.brsormland.se
Facebook: Södermanlands bygdegårdsdistrikt
Om man nu råkat snöa in på Sörmlands bygdegårdar och fått för sig att ämnet kan vara värt att offra tid och energi på, så kan saker hända som följer.
Året var 2019 och undertecknad hade efter ett förflutet i Sörmlands bygdegårdar fått för mig att ett bildspel med vidhängande snack om bygdegårdarna kunde vara intressant att förevisa i bygderna.
Det märktes ett stort intresse för kunskapen om lien och ängar på årets lieslåtterkurs anordnad av Länsstyrelsen. I år hölls kursen på Veckla gård mellan Vadsbro och Sköldinge, lördagen den 25 juli. Flera av deltagarna var unga vilket är glädjande i och med att kunskapen då förs vidare. Vad är det för lie som hängde längst inne i boden? Går den att slipa upp och använda? Hur anlägger man och sköter en äng? Men redan slåtterkunniga ville också lära sig mer om att skärpa lien, bättra på slåttertekniken eller få mer kunskap om ängar. Det var runt 20 deltagare och det kändes som en grupp med lie- och ängsintresserade som samlats och inspirerade varandra och utbytte kunskap. Framförallt märktes ett växande intresse för hur man anlägger och sköter en äng. Många vill anlägga en liten ängsyta på sin tomt eller i närmiljön. Kanske är det föregående års skräckrapporter om att de pollinerande insekter minskat. Minskningen av insekter tros dels bero på miljögifter men också på bristen på föda, alltså på blommande blommor. Har man missat årets lieslåtterkurs kan man också få kunskap om liar och ängar genom att delta i någon av länets slåttergillen, Veckla i Flen 1/8, Grindvik i Gnesta 8/8 och Lisstorpsängen i Katrineholm 15/8.
Monika Gustafsson
