Gick enligt plan i Forssjö

Med byggplanerna i hand gick Centerpartiet i Katrineholm på byggmöte i Forssjö. I den ljuvliga sommarkvällen begav sig medlemmarna iväg från badplatsens parkering mot Ragnars gärde. På den gamla potatisåkern växer nu upp bostäder av olika slag. Där finns även tomt för förskola och för gemensam odlingsmark, vilket Centerpartiet förde in när planen var ute på samråd.
Promenaden fortsatte sedan till vattenverket, där Sörmland Vatten kompletterat anläggningen med rening för att ta bort mangan och järn bland annat.
Forssjö har också växt kring skolan. När nya förskolan kom till planlades området Forssjökvarn och flera bostäder kunde byggas – gula eller röda, för att smälta in så mycket som möjligt i den gamla miljön.
Bertil Carlsson, Centerpartiets ledamot i Bygg- och miljönämnden, ledde vandringen och informerade om strandskyddsbestämmelser och annat som påverkar byggande.
Den fina kvällen, som genomfördes med respektfullt avstånd i dessa coronatider, avslutades med att kaffekorgarna plundrades lite vid sidan om badplatsen, där Forssjös unga badade för fullt.
Inger Fredriksson

Peter Sjölund
Kursdeltagare i DNA kurs
Kursdeltagare i DNA Kurs

DNA kurs med Peter Sjölund

Katrineholm Flen Vingåkers släktforskarförening ordnade en heldags kurs

I veckan anordnade KFV släktforskarförening en heldagskurs i ämnet DNA forskning. Kursledare var den numera rikskände Peter Sjölund som med hjälp av DNA löste Linkäpings mordet.

Vi fick lära oss hur man ärver DNA och hur man kan använda det i sin egen släktforskning. Inte minst går det att hitta den så förargliga ”Fader okänd” som förekommer i kyrkböckerna lite då och då. Men det kan också ge en del oönskade överraskningar, som att den man trodde var ens far inte alls är det. De ca 30 deltagarna var trötta, glada och nöjda när dagen var slut.

Eivor Grafsund

Loppisrunda i Lerbo, en ny tradition?

I alla fall blev det en stor succé söndag den 14 juni när Lerbo bygdegårdsförening anordnade en loppisrunda i bygden, för första gången, en riktig folkfest. Drygt 20 hem hade öppnat sin trädgård för besökare att handla av utgallrade saker av allehanda slag, gammalt porslin, kläder som blivit omoderna och kanske populära igen, växtplantor som blivit över, en gammal träningscykel eller några halvantika gamla gungor ifrån bodvinden och mycket annat spännande. Vid Ängtorp var det förutom loppis cafépremiär i trädgården. På grund av Corona var det endast uteservering och man fick hämta sitt kaffe i köksfönstret. Först var det lugnt men efter en halvtimme blev det kö, en kö som sedan höll i sig större delen av dagen. Vädret var fantastiskt och många berättade att de längtat efter att åka på loppis. Flertalet loppisar verkar hålla stängt annars i dessa coronatider. Det var ett stort antal 70-plussare som också vågade sig hemifrån för att delta i denna uteaktivitet. Andra tog chansen att få åka runt på småvägar och återvändsgränder och passa på att få se nya delar av bygden. Att koppla av i trädskuggan vid Ängtorp i en skön gammal trädgårdsmöbel med kaffe, surdegssmörgås och Ängtorpsbulle verkar också vara något folk längtat efter, besöksantalet slog alla tidigare rekord. Kanske kommer det här bygdearrangemanget bli en populär återkommare varenda år?
Monika Gustafsson

Gökotta i lerbo söndag den 17 maj

Vilken härlig känsla att komma hem vid åtta på morgonen, ha hela dagen kvar, och ändå ha fått uppleva trevlig samvaro, sett en ny plats och blivit liksom lite rikare inombords. Nästan samma känsla som vid hemfärden från julottan, men nu är björkarna skirt vackra och flugsnapparhonan möter oss på vägen upp mot stugan och sätter sig på en gren bredvid bilen så att vi riktigt får närkontakt. Det är bra trevligt med gökotta ändå, när man väl har kommit iväg. Går trögt när man ligger i sängen, går upp och gör matsäck och sätter sig i bilen. Ska vi strunta i det ändå? En halvmulen morgon är det dessutom och kall, fyra grader plus men känns som minus en. Småblåsigt, men fåglarna är igång ändå. Stare, tofsvipa, grågås, svartvit flugsnappare och ormvråk antecknas på väg till mötesplatsen vid kyrkan. Tornfalk noteras vid kyrkan, koltrast som flöjtar och så kajor förstås. Tranor hörs någonstans långt borta och så gröngölingen. Bofink och lövsångare sjunger någonstans i träden, de är de nu vanligast förekommande fåglarna i Sverige. Vi är ett gäng som samlas och far vidare till en hage vid Viksjöns östra strand. Har aldrig varit där förut men det är en fin hage med gullvivor, knölsmörblomma, nattviol (knoppar) och gökärt. Men ingen gök. Tärna, gräsänder, tofsvipa och några gäss flyger över oss mellan sjöarna. En gulsparv hörs sjunga sin ramsa; en, två, tre, fyr, fem, sex, ljust entonigt och så sju lite högre. Trädpiplärkan sjöng medan hon dalade i luften sin drillande melodiösa visa. Men framför allt kommer vi att minnas ärtsångaren som med sitt läte av ärtor som skakas i en burk sjöng för oss och även visade upp sig. Kanske den hade sitt bo just där vi satt och åt vår medhavda frukost.
Arrangör, Lerbo bygdegårdsförening, skrivet av Monika Gustafsson

Gökotta i lerbo söndag den 17 maj

Vilken härlig känsla att komma hem vid åtta på morgonen, ha hela dagen kvar, och ändå ha fått uppleva trevlig samvaro, sett en ny plats och blivit liksom lite rikare inombords. Nästan samma känsla som vid hemfärden från julottan, men nu är björkarna skirt vackra och flugsnapparhonan möter oss på vägen upp mot stugan och sätter sig på en gren bredvid bilen så att vi riktigt får närkontakt. Det är bra trevligt med gökotta ändå, när man väl har kommit iväg. Går trögt när man ligger i sängen, går upp och gör matsäck och sätter sig i bilen. Ska vi strunta i det ändå? En halvmulen morgon är det dessutom och kall, fyra grader plus men känns som minus en. Småblåsigt, men fåglarna är igång ändå. Stare, tofsvipa, grågås, svartvit flugsnappare och ormvråk antecknas på väg till mötesplatsen vid kyrkan. Tornfalk noteras vid kyrkan, koltrast som flöjtar och så kajor förstås. Tranor hörs någonstans långt borta och så gröngölingen. Bofink och lövsångare sjunger någonstans i träden, de är de nu vanligast förekommande fåglarna i Sverige. Vi är ett gäng som samlas och far vidare till en hage vid Viksjöns östra strand. Har aldrig varit där förut men det är en fin hage med gullvivor, knölsmörblomma, nattviol (knoppar) och gökärt. Men ingen gök. Tärna, gräsänder, tofsvipa och några gäss flyger över oss mellan sjöarna. En gulsparv hörs sjunga sin ramsa; en, två, tre, fyr, fem, sex, ljust entonigt och så sju lite högre. Trädpiplärkan sjöng medan hon dalade i luften sin drillande melodiösa visa. Men framför allt kommer vi att minnas ärtsångaren som med sitt läte av ärtor som skakas i en burk sjöng för oss och även visade upp sig. Kanske den hade sitt bo just där vi satt och åt vår medhavda frukost.
Arrangör, Lerbo bygdegårdsförening, skrivet av Monika Gustafsson

Stort nyintresse för lieslåtter och ängar

Det märktes ett stort intresse för kunskapen om lien och ängar på årets lieslåtterkurs anordnad av Länsstyrelsen. I år hölls kursen på Veckla gård mellan Vadsbro och Sköldinge, lördagen den 25 juli. Flera av deltagarna var unga vilket är glädjande i och med att kunskapen då förs vidare. Vad är det för lie som hängde längst inne i boden? Går den att slipa upp och använda? Hur anlägger man och sköter en äng? Men redan slåtterkunniga ville också lära sig mer om att skärpa lien, bättra på slåttertekniken eller få mer kunskap om ängar. Det var runt 20 deltagare och det kändes som en grupp med lie- och ängsintresserade som samlats och inspirerade varandra och utbytte kunskap. Framförallt märktes ett växande intresse för hur man anlägger och sköter en äng. Många vill anlägga en liten ängsyta på sin tomt eller i närmiljön. Kanske är det föregående års skräckrapporter om att de pollinerande insekter minskat. Minskningen av insekter tros dels bero på miljögifter men också på bristen på föda, alltså på blommande blommor. Har man missat årets lieslåtterkurs kan man också få kunskap om liar och ängar genom att delta i någon av länets slåttergillen, Veckla i Flen 1/8, Grindvik i Gnesta 8/8 och Lisstorpsängen i Katrineholm 15/8.
Monika Gustafsson