- Va! Pappersbruk i Åkers styckbruk? Bland åhörarna i folkets hus var det inte många som hört talas om Åkers pappersbruk.
Här gjordes pappret av linnelump, från 1664 och nära tvåhundra år framåt. Den nyheten lockade 90 personer till ett föredrag med bild- och filmvisning. Att intresset var så stort hade inte arrangören, Åkers hembygdsförening, väntat sig!
Föredragshållare var Göran Derefeldt, bosatt i pappersmakarnas boningshus intill Bergaån strax utanför Åker, och Sten Hellgren, släktforskare och tidigare Åkersbo med anor bland pappersmästare på 1700- och 1800-talen.
Själva pappersbruket vid Bergaån, med vattenhjul och tunga träkonstruktioner av axlar, kugghjul, stampar och pressar, finns knappast några spår av numera. Däremot står bruksägarnas bostad kvar, en idyllisk rödmålad länga med brutet tak och enkupigt taktegel. Vid sin pensionering bestämde sig Göran för att forska om den nästintill glömda historien.
Via Åkers hembygdsförening uppstod ett oväntat möte med släktforskaren Sten, verksam bl.a. vid Åkers bruksmuseum, med en lång rad förfäder som varit pappersmästare och ägare till just pappersbruket på Berga.
Här uppstod ett samarbete med studier på platsen, i bruksarkivet i Åker, i Uppsala, i Riksarkivet, och med studieresor till småländska gamla lumppappersbruk. Det var det forskningsarbetet som vi åhörare fick njuta frukterna av.
Vi lärde oss till exempel svaret på frågorna: Hur såg behoven av papper ut på den tiden? Vilka var råvarorna och hur samlades de in? Vilka var momenten och maskinerna i tillverkningen? Varför vattenmärken? Vilka var pappersmästarna med familjer? Hur levde de?
Och vi lärde oss vad vi egentligen redan visste: Hur oerhört betydelsefullt papper varit och är, ur alla tänkbara perspektiv, genom hela vår historia!
Under 1800-talets första del uppfanns i Frankrike en ny metod för papperstilverkning, med trä, cellulosa, som råvara. Lumppapper tillverkades ändå i 100 år till. Vi fick se en stumfilm från den sista vattenhjulsdrivna papperskvarnen, året var 1921.
Sedan kom en ny epok.
Statarlängan innehöll fyra lägenheter. ”1910 bodde det 14 barn här med sina familjer, de jobbade här på gården och hade det jävligt slitigt,” säger Göran Derefeldt. Foto: Ulrika Sturén
Göran Derefeldt har återskapat Bergas vattenmärke och tillverkat eget papper för hand.