Svensk välfärd är under hård press, med personalbrist i vården, ensamhet i äldreomsorgen och elever som inte klarar att ta sig till skolan. Vi behöver därför inte bara nya lösningar, vi behöver ge fungerande metoder större utrymme. En sådan är sociala tjänstehundar.
Komplement
Runt om i Sverige används redan sociala tjänstehundar inom skola, vård och omsorg. De ersätter inte professionella insatser, utan fungerar som ett komplement som kan skapa motivation, trygghet och kontakt där andra metoder inte alltid räcker till.
För ett barn med problematisk skolfrånvaro kan hunden bli en väg tillbaka till skolan. Inom psykiatrin kan den underlätta kontakt och kommunikation, och för äldre kan den bidra till rörelse, social samvaro och minskad ensamhet. Därför bör sociala tjänstehundar ses som en välfärdsmetod och inte som en trevlig sidoaktivitet.
Avlasta personal
Stödet hos allmänheten är starkt. I en nationell undersökning från Kantar Sifo på uppdrag av Purina, som arbetar med näring och hälsa för hundar och katter, uppger 85 procent att de är positiva till fler sociala tjänstehundar inom vård, skola och omsorg. Lika många anser att hundarna kan bidra till minskad ensamhet och 84 procent ser potential att avlasta personal inom vård och omsorg.
Samtidigt finns både kunskap och metoder på plats. Socialstyrelsen har vägledning för hundar inom vård och omsorg och SLU har tagit fram rekommendationer kring kvalitet, kompetens och hundarnas välfärd. Det som saknas är framför allt förutsättningar att gå från lokala initiativ och eldsjälar till långsiktig och bredare användning.
Investering
I dag riskerar sociala tjänstehundar att väljas bort när skolor, vård och omsorg tvingas prioritera hårt i sina ordinarie budgetar. Det behöver förändras. När behov och rätt förutsättningar finns bör hundunderstödda insatser kunna planeras, finansieras och följas upp som andra professionella stödinsatser.
Självklart är en hund inte rätt lösning för alla. Allergier, hygien, hundrädsla, arbetsmiljö och hundens egen välfärd måste alltid vägas in, och insatserna ska genomföras av utbildade och kvalitetssäkrade team. Men om en hund kan hjälpa en elev tillbaka till skolan, minska en äldres isolering eller ge vårdpersonal ett nytt sätt att nå en patient, bör vi se insatsen som en investering i välfärden, inte bara som en extra kostnad.
Vi vill därför se tre förändringar:
Kommuner och regioner behöver långsiktiga ekonomiska förutsättningar att använda kvalitetssäkrade sociala tjänstehundsteam inom skola, vård, psykiatri och omsorg där verksamheten bedömer att insatsen kan göra nytta.
Befintlig kunskap, vägledning och rekommendationer behöver omsättas i praktiken och bli enklare för verksamheter och beslutsfattare att använda vid upphandling, implementering och uppföljning.
Effekterna behöver följas upp systematiskt. Sverige behöver mer kunskap om vilka insatser som ger störst effekt, för vilka grupper och under vilka förutsättningar. Det gäller effekterna för både individen, personalen, verksamheten och hundens välfärd.
För den äldre kan en hund vara anledningen att lämna rummet. För eleven en väg tillbaka till skolan. För patienten ett sätt att våga ta kontakt. Och för personalen ytterligare en metod för att nå fram.
Valrörelsen 2026 präglades av löften om en starkare skola, bättre vård och äldreomsorg och en mer effektiv användning av våra gemensamma resurser. Nu när vallöftena ska omsättas i konkret handling är det dags att gå från ord till handling. Regeringen, kommunerna och regionerna måste våga tänka nytt och skapa förutsättningar för att använda metoder som redan gör skillnad. Sociala tjänstehundar är en sådan resurs – men trots deras potential saknas fortfarande förutsättningar för att använda dem i större utsträckning.
Purina
utbildare av sociala tjänstehundsteam, Djurkompetensen.
Svenska Terapihundskolan
arbetsterapeut och terapihundsförare, Terapihundarna i Stockholm & Österlen