Många av oss väljare oavsett var på den politiska skalan vi befinner oss känner en ökad oro eller kanske irritation över att förhandlingarna om en ny regering knappast ens har kommit i gång. Detta trots att vi redan avverkat drygt sju veckor efter valet.
Denna verklighet är inte bara ett problem för eftervalsprocessen i bland annat riksdagen utan får sannolika och flera mestadels negativa effekter på exempelvis landsbygdens investeringar, arbetsmarknad och framtidstro. Vad händer om de sju veckorna går mot det dubbla eller ännu längre (eller att de rödgröna inte ens kan bilda regering)?
Samtliga partier i det rödgröna blocket har i sina valprogram sagt att de vill stärka landsbygden vad gäller främst infrastruktur, vardagsservice samt bättre villkor för småföretagen. Frågan är emellertid om de ens har en chans att få med delar av de utlovade satsningarna i en budget som måste överlämnas till riksdagen senast den 12 november?
Man kanske hinner påverka Tidöregeringens budget för 2027 (övergångsbudget) i marginalen men inte mer. Mest sannolikt är att man tvingas göra successiva insatser av olika slag fram till Vårändringsbudgeten i april och i budgeten för 2028 i september. Detta innebär sannolikt att man nästan förlorar ett helt år innan vallöften till landsbygdens hushåll och företag (och till allt annat) kan förverkligas.
Risken är dock påtaglig att denna fördröjning kräver extra och ”kompensatoriska” miljardsatsningar för att uppnå miljömålen till 2030, stödet till Ukraina och landets försvar. Landsbygden kan i det läget komma i kläm att döma av alla våra erfarenheter av olika regeringars budgetprioriteringar under 2000-talet.
Hos landsbygdens företag och hushåll uppstår en extra osäkerhet om de tre återstående budgetåren, vilket hämmar landsbygdens drivkraft men även statliga myndigheter som Tillväxtverket och Jordbruksverket som skall stödja regeringens politik utanför de alltid gynnade storstäderna.
Vi som bor och arbetar på landsbygden behöver i det aktuella kritiska läget mobilisera alla våra resurser och tillsammans med främst kommunerna och ideella rörelser visa vad som krävs för ett landsbygdslyft. En regering klarar inte uppgiften utan ett kraftigt folkligt stöd!