Det torde vara få tidningsläsare och mediebevakare i bland annat Dalarna som missat kaoset kring valsedelskryssen hos Vänsterpartiet i främst Borlänge. De många icke förväntade kryssen ledde till att länets toppkandidat fick avgå från Riksdagen för en relativt okänd person med liten och kort politisk erfarenhet. Mitt fokus på frågan gäller inte uppkomna problem i Vänsterpartiet utan kryssens tveksamma roll vid de svenska valen.
Kryssningen vid valen beslutades av Riksdagen på 1990-talet och tillämpades fullt ut vid valet 1998. Syftet var att låta väljarna få ett visst inflytande (inte avgörande!) över partiernas personval. För att kunna gå förbi partilistornas namn till Riksdagen och bli vald behövs flest kryss och minst 5 procent kryss av partiets röster i valkretsen. I årets nationella val var det relativt många (8 personer) som inte blev omvalda – bland annat tre statsråd – tack vare för få personkryss.
Riksdagens beslut om personkryss hade i och för sig ett positivt syfte även om man inte i förväg gjorde några djupare analyser över tänkbara nackdelar. Nu vet vi efter flera års erfarenheter att systemet kan missbrukas eller användas på ett icke avsett sätt.
Det jag i första hand ser som ett demokratiskt problem är att personkryssen kan användas för att lotsa fram personer på en lista som desavouerar det aktuella partiets egna prioriteringar av vilka man helst vill se valda till olika politiska poster. En stor del av partiernas främsta uppgifter är ju att utbilda och träna olika medlemmar att bekläda viktiga roller i kommuner och regioner samt Riksdagen.
Att man via olika kuppartade aktioner kan rubba en gedigen lokal/regional process till bland annat Riksdagen skadar ju demokratins fundament. Om man som medlem i ett parti vill föra fram alternativa namn till beslutsroller agerar man genom sakliga samtal och debatter. Om man som medborgare vill påverka går man in i ett parti och agerar som aktiv medlem. Svårare än så är det inte.
Om ”krysskupper” blir ännu vanligare än idag finns det också en risk för att ”fientliga intressen” agerar på samma sätt som infiltratörer inom i första hand offentliga sektorn.
Då skadas inte bara demokratin utan tilliten i hela samhället.