Stärk rehabiliteringen efter stroke

Rehabiliteringen efter stroke skiljer sig åt i landet, där bostadsort kan avgöra vilken chans till ett bra liv en strokedrabbad har. Nu bör Sörmlands regionpolitiker sätta rehabiliteringen i fokus, så att alla strokedrabbade får samma möjligheter. Det skriver bland annat Hjärt-Lungfonden.

I år kommer i storleksordningen omkring 800 sörmlänningar att drabbas av stroke. Många får svårt att prata, delar av synfältet kan försvinna och ena sidan av kroppen kan förlamas. Ungefär var sjunde person som drabbas avlider inom tre månader.

Vården måste stärkas

Forskningsframsteg, förbättrad vård och förebyggande arbete har bidragit till att antalet avlidna av stroke har halverats sedan millennieskiftet. Men alla som överlever återhämtar sig inte fullt ut. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning i Sverige. 15 procent av de som överlever är beroende av hjälp med grundläggande aktiviteter i vardagen. En stor andel drabbade uppger att de är nöjda med sin rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, men andra indikatorer visar att vården efter stroke behöver stärkas.

Tre månader efter insjuknandet följs strokepatienter upp av kvalitetsregistret Riksstroke bland annat med frågan om de tycker att de fått sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda av sjukvården och kommunen. Måttet avspeglar det samlade stöd som patienterna upplever att samhället ger, där kvaliteten i vårdplanering och samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommun har stor betydelse. I Sörmland svarade 72 procent av strokepatienterna att deras behov av hjälp och stöd var tillgodosedda. Det kan jämföras med Västmanland där hela 89 procent ger samma svar. Socialstyrelsens målnivå är 75 procent eller högre.

Stroketeam hemmavid

Socialstyrelsens nationella riktlinjer sätter mycket hög prioritet på tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet, där ett multidisciplinärt stroketeam både koordinerar och ger fortsatt rehabilitering i patientens hemmiljö. Metoden är både kostnadseffektiv och uppskattad vid lindrig till måttlig stroke. Det handlar inte bara om mer rehabilitering, utan om rätt insatser vid rätt tid, med strukturerad och långsiktig uppföljning.

Ändå visar Strokeförbundets medlemsenkät att endast cirka en av fyra upplever att rehabiliteringen på längre sikt motsvarar deras behov. Det bör inte finnas stora geografiska skillnader i tillgången till rehabilitering. Vi vill därför uppmana Sörmlands regionpolitiker att fortsätta att sätta rehabiliteringen i fokus, så att inte onödigt många behöver leva ett liv under sin möjliga potential.

Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden

Registerhållare Riksstroke

Verksamhetschef Strokeförbundet

Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung