FOTO: ULRIKA STURéN
Storstugan var representationsvilla för entreprenör Nils Eriksson.
FOTO: ULRIKA STURéN
Rune Claesson framför jättestenen.
FOTO: ULRIKA STURéN
Gruppen samlad på Flenmo egendom i värmen.
FOTO: ULRIKA STURéN
Fester hölls i den stora salen en trappa upp, möblerna är specialbyggda med material från gården.
FOTO: BIRGITTA HERMANSON
Humle från Flenmo.

Det heter Flenmohjulet …

Flen 2026-09-16 av Birgitta Hermanson

Den 15 augusti arrangerade Mellösa hembygdsförening tillsammans med Mellösa Bygderåd en kulturvandring i Flenmo by.

Vi startade hos Rune Claesson som berättade om Plastfabriken Nordic plast, som legat i Flenmo. Rune har byggt upp ett museum kring detta och även skrivit en bok.

Rune fortsatte berätta om Mellösahjulet eller som han sa Flenmohjulet. Hjulet hittades 1933 av lantbrukaren Holger Landerby. Hjulet är det äldsta kända hjulet som hittats i Norden och dateras till 400–600-talet.

Hjulet hittades i sjön Filaren och var täckt av humlefrö. Hjulet tillverkat i björk, ek och lönn skulle tynga ned humlen som skulle rötas. Hjulet finns nu på Historiska museet i Stockholm. Hjulet har blivit en symbol för Mellösa och togs fram av Maj Eriksson i form av olika souvenirer.

Marie Fredberg berättade om växten humle och beskrev hon och hanplantor. Honplantorna har kottar och används vid öltillverkning. Hanplantorna saknar kottar och används i växtförädlingen, till tex rep och grövre tyger. Hjulet daterades med hjälp av humlefrömjöl, så då vet man att det växte hanhumle i Flenmo redan då. Huruvida dagens hanplantor härstammar från den ursprungliga vet vi ej. Honplantor började odlas långt senare för att brygga öl.

Efter att vi varit vid platsen för Filaren gick vi till ”Jättekastet”, ett stort stenblock som ligger uppe på marken. Den efterlämnades av inlandsisen för cirka 10 000 år sedan. Sägnen säger däremot att Turebergsgubben kastat denna sten.

Därefter fortsatte vi till Flenmo egendom där Brita-Stina Eriksson och Kerstin Darenius var guider kring husens historia och laga skifte.

Syftet med Storskiftet år 1763 var att minska antalet utspridda tegar, man samlade ihop marken men gårdarna låg kvar i Flenmo.

Under åren 1863 till 1866 genomföres laga skifte vilket tog tre år och tre dagar. Skiftet omfattade 11 gårdar och ett 90-tal hus. Av de elva gårdarna blev fyra gårdar kvar och sju flyttades ut. Vi fick berättat för oss vilka som bott och nu bor i de olika husen.

År 1882 startades en träfirma i Flenmo av Nils August Eriksson. Först var det affärer med timmer och ett sågverk i Hälleforsnäs. Nils ”Flenmon” Eriksson tog över ansvaret på 1920-talet. Han var en stor entreprenör. Firman började att handla med board (masonit) och plywood från Ljusne Woxna i Hälsingland. Trävarufirman lades ned i början på 1980-talet.

Fika intog vi i trädgården utanför ”Storstugan” som lät byggas 1939 av Nils Eriksson att användas till representation. Fester hölls i den stora salen en trappa upp och Södermanlands spelmansförbund var ofta inbjudna på de kalas som anordnades. Spelmännen samlades också för att spela låtar, komponera och umgås i Storstugan.

Vid kaffestunden fortsatte trivsamma samtal kring platsen och människorna som bott och bor i Flenmo.

Vi tackade alla våra guider för att de delat med sig av sin historia.