När inspirationen tryter, kylskåpet ekar tomt och middagsbeslutet skjuts upp tills sista stund blir hämtmat en enkel utväg. En ny undersökning från YouGov, genomförd på uppdrag av HelloFresh, visar att 42 procent av svenskarna beställer hämtmat varje månad eller oftare. Bland unga vuxna utan barn och familjer med yngre barn är siffran över 50 procent.
Ångrat sig
Men beslutet lever inte alltid upp till förväntningarna. Var tredje person som beställt hämtmat, 32 procent, har någon gång ångrat sig efteråt. Bland familjer med yngre barn är siffran hela 65 procent. Den vanligaste orsaken är att maten inte var god eller hade hunnit bli kall. Andra skäl är att det inte kändes prisvärt, att beställningen blev fel, att den blev dyrare än att laga själv eller att man ville spara tid men i slutändan förlorade tid.
Hämtmat framstår ofta som den enkla lösningen, men undersökningen visar att den ofta följs av besvikelse. Det intressanta är att det inte bara handlar om pris eller smak, utan om att många i efterhand känner att de missade något. Middagen handlar inte primärt om mat, utan om gemenskap.
Samma dag
En majoritet av svenskarna (52%) bestämmer vad som ska ätas till middag samma dag. Samtidigt pekar undersökningen på att det inte främst är ovilja att laga mat som står i vägen för mer hemlagat, utan brist på planering, inspiration och råvaror hemma. De vanligaste ursäkterna för att slippa laga mat är att man saknar inspiration, inte hinner eller att det känns för krångligt.
Det finns en vanlig föreställning om att problemet är själva matlagningen. Men i de antropologiska studier jag gjort är det ofta inte hackandet eller rörandet i grytorna som skapar mest stress. Det är besluten innan. Vad ska vi äta? Finns ingredienserna hemma? Kommer barnen vilja äta? När planeringen brister blir hämtmaten ett sätt att slippa välja.
Beslutet är laddat
HelloFreshs undersökning visar att en genomsnittlig småbarnsfamilj lägger över 10 000 kronor om året på hämtmat. Samtidigt är det just barnfamiljer som i högst utsträckning ångrat sig efteråt.
Barnens smak och vilja driver matplaneringen i många familjer. Föräldrar säger ofta att barnen inte bestämmer, men i praktiken återkommer rätter man vet att barnen äter utan protest. När barn får vara med i tillagningen kan maten i högre grad bli deras eget val. Då handlar matlagningen inte bara om vad som serveras, utan om delaktighet, lärande och gemenskap.
Enligt undersökningen är problemet inte att svenskar saknar viljan att laga mat hemma, utan snarare bättre förutsättningar för att få det att hända.
Saknas plan
Vår undersökning visar att många egentligen vill något annat än hämtmaten. Men när middagsfrågan dyker upp saknas ofta en tydlig plan. Då blir hämtmat ett snabbt beslut, men inte alltid ett beslut man är nöjd med efteråt. Genom att göra recept, råvaror och middagsidéer tillgängliga hemma på ett enkelt sätt vill vi göra det lättare att dumpa hämtmaten och välja hemlagat även när vardagen är som mest intensiv.