Gripsholmspelargonen är räddad. Ett tjugotal sticklingar finns spridda i länet och prognosen ser god ut för Sörmlands egen landskapspelargon.
Lästips:
Hade det inte varit för Sörmlandsbygdens reporter Malin Marcko hade det kanske inte blivit någon räddningsaktion alls.
– Det här hade inte hänt om inte jag fått frågan av Malin. Då hade vi inte börjat nysta, vi trodde att den var helt borta, säger Sanna Hidbäck, kontaktombud Svenska pelargonsällskapet Sörmland.
Det är hon som har lett jakten på Gripsholm – från efterlysningen i Sörmlandsbygden till det första nappet som sändes till Lena och Morgan Fredriksson i Tallsäter utanför Vingåker. I deras privata samling hoppades man att Gripsholm skulle frodas.
– Mycket är ju Sannas förtjänst som fick tag i den, vi har bara hjälpt till att föröka och sprida den. Alla sa att den var svår att ta sticklingar på, men den var inte svårare än någon annan zonal, säger Lena Fredriksson.
Lena och Morgan Fredriksson, Svenska pelargonsällskapet Sörmland, men en blommande Gripsholm. Här i uterummet i Vingåker räddades sorten, från en liten planta. ”Vi har försökt få den att växa till och tagit sticklingar,” säger Lena. Foto: Privat
Gripsholm känns igen på sina stora lysande orange blommor och kraftiga stam. Foto: Sanna Hidbäck
Engångsmuggar
Hon och maken Morgan har cirka 800 (!) olika (!) pelargoner i uterummet. De sticklar direkt i jord.
– Vi sätter i genomskinliga engångsmuggar med såjord. Hål i botten, fyra fem sticklingar runt kanten, säger Lena Fredriksson.
Efterlysningen i medlemstidningen Pelargonbulletinen gav ytterligare några napp, två moderplantor och några sticklingar lyckades man samla ihop.
– Några medlemmar från Uppsala åkte till Gripsholms slott för att leta och det fanns ganska gott om plantor där, men de hade inte möjlighet att dela med sig. De tyckte den var svårsticklad och eftersom deras uppdrag är att förse de kungliga slotten och residensen med Gripsholm måste de säkra den egna tillgången, säger Sanna Hidbäck.
Koppling till slottet
Traditionen med landskapspelargoner spåras till 2008 och Pelargonsällskapets tioårsjubileum. Mer om detta får man veta på Sanna Hidbäcks föreläsning när Julita gård i Katrineholm har säsongsöppning och pelargondag lördag 23 maj.
– Sorterna skulle ha en koppling till platsen, att Gripsholm blev Sörmlands var för att den odlats på Gripsholms slott, säger Sanna Hidbäck.
Många landskap röstade, men i Sörmland beslutade pelargonvirtuosen Elisabeth Olow, men den fullständiga historien om urspunget försvann med henne i graven.
Sanna Hidbäck har lett sökinsatsen. Foto: Sanna Hidbäck
Slottsodlad blomma. Foto: Rolf Johnsson
Sorten heter Gripsholm och verkade näst intill utrotad, men nu finns flera plantor som frodas i länet. Men det dröjer innan den blir en dussinpelargon i handeln. Foto: Elisabet Olow/Svenska pelargonsällskapet
Pelargonbulletinen nummer 3, 2025, årgång 28.
Gripsholm känns igen på sina stora lysande orange blommor och kraftiga stam. För att få tag i en egen planta ska man ha lite tur – och tålamod.
– Den kommer inte att finnas i några mängder i år. Vi har försökt sprida den till dem vi känner och vet klarar av att övervintra moderplantan, säger Lena Fredriksson, som med maken Morgan föreläser på Julita gård om den ädla konsten att just föröka pelargoner.