När järnvägen stod klar kunde malmen fraktas till Oxelösund. Men om en jätte lassar på i ena änden – vem ska då lassa av den i den andra? I slutet av 1800-talet föds en man som klarar av tunga block som ingen annan. Det här är berättelsen och Anders Gustav "Ställbergsjätten" Andersson.
Det står ett gäng män och kliar sig i huvudet. Hur tusan ska vi få av de där stora tunga blocken av järnmalm som ligger lastade på godståget?
I slutet av 1800-talet stod järnvägen klar, den som skulle frakta järnmalm från bruken i Bergslagen till utskeppningshamnen i Oxelösund.
För tunga block
Men när tåget stannade i hamnen vid kusten och männen skulle börja lasta av järnmalmen blev arbetarna i Oxelösund lite förundrade över hur tunga blocken var.
När det kommit några vändor med för tunga block så regerade konsul Percy Tham i Oxelösund. Det fanns en bestämmelse om att malmen vid ankomsten till hamnen skulle vara krossad så att malmstyckena kunde hanteras av en man.
Samtalet till Gränges
Tham ringer till Grängesberg och klagar, där får han svaret att malmen visst är lastad med manskraft.
Det visar sig att i andra änden av järnvägen fanns Anders Gustav Andersson, också kallad Ställbergjätten eller Grängesjätten.
Två starka syskon
Ander Gustav föddes i Karlskoga 1858 som ett av fyra syskon. Åtminstone två av syskonen har gått vidare till historien för sin styrka, Anders Gustav och hans lillasyster Lovisa.
I vuxen ålder blir Anders Gustav drygt 2,20 meter lång, har storlek 62 i skor och väger 160 kilo.
Han är väldigt stark och kommer att passa perfekt som arbetare och malmlastare i den gruvnäring som växer fram under den här tiden. Han börjar att jobba vid järnmalmsgruvan i Ställberg i Ljusnarsbergs kommun.
I arbetartagen. Foto: Albin Andersson/Dalarnas museum
Foto: Adrian Blomqvist/Oxelöarkivet
Stark och snäll
Är man stark så måste man som bekant också vara snäll. Snällheten går igenom i flera av berättelserna om Ställbergsjätten.
Han ska bland annat ha hjälpt en bagare att bära mjölsäckar från järnvagsstationen och några kilometer in till bageriet. Ställbergsjätten tog en mjölsäck á 100 kilo under varsin arm.
Svar på tal
Att vara annorlunda har inte varit lätt för människan i några tider, så heller inte i slutet av 1800-talet. En av arbetskamraterna vid gruvan mobbar Anders Gustav. Mobbningen pågår ett tag tills Anders Gustav tappar tålamodet och hänger ut arbetskamraten över kanten ner mot gruvans djup. Väl hängandes där får han tre minuter på sig att läsa bönen ”Fader vår”.
En annan arbetsdag i gruvan ser Anders Gustav plötsligt hur ett malmblock håller på att lossna från bergväggen och riskerar att falla över en grupp män som står nedanför.
Räddar liv
Anders Gustav skriker på sina arbetskamrater och ställer sig för att blockera malmblocket med sin egen rygg. Han står där och håller emot medan de stagar upp blocket och alla är utom fara,
Det sägs att av trycket från malmblocket blev Anders Gustav en decimeter kortare och aldrig riktigt kunde hålla ryggen rak igen.
Ställbergsjätten har fått en egen plats i Ställberg, Ljusnarsbergs gruvort. Foto: JHW/Mostphotos
Ett tåg kommer lastat. Foto: Mats Hedblom/Oxelöarkivet
Malmen skulle vidare med båt. Foto: Oxelösarkivet
Resan till kusten
Sin styrka behöll han och när gnället från Oxelösund kommer ännu en gång om att malmbocken inte kan vara lastade av en människa så får de svar på tal.
Gruvbolaget i Grängesberg skickar ner Anders Gustav till Oxelösund för att visa vem som lastar.
Väl där plockar Anders Gustav själv av den malm som han lastat på 25 mil bort.
Efter det upphörde klagomålen från arbetarna i Oxelösund.