Bygdedräkten har blivit cool igen, men den är inget man klickar hem direkt. Bakom varje uppsättning ligger många timmars arbete och nogsamma val. Sörmlandsbygden får följa med när Jennie Fornedal, hembygdskonsulent på Södermanlands hembygdsförbund, syr sig en Sköldingedräkt. Men först ska mamma Berith Jern väva tyget. Häng med i en serie i många delar. – Jag räknar med att vara klar om två, tre år, säger Jennie Fornedal.
Lästips:
Året var 1986
Att Sköldingedräkten kom till var både för att skaparna önskade kläder som alltid passade, till allt från skolavslutningar till högtider, men också för att skapa något som kunde representera hembygden. Sköldingedräkten togs fram genom ett gediget arbete av medlemmar i och kring hembygdsföreningen 1982–1986 och presenterades i Sköldinge-Lerbo hembygdsförenings årsskrift 1986.
Men, säger ni då observanta som ni är, firar inte hembygdsföreningen 40 år i år? Jo, visst gör den det. De var medlemmar i hembygdsföreningen när dräkten var färdig, inte när de började, svarar jag självklart.
Lotta Carlsson står i Sköldingedräkten bland sina får i Västra Vegred, Lerbo. Foto: Karl-Göran Ling/Sköldinge-Valla-Lerbo hembygdsförening
Studiebesök och intervjuer
Arbetet med att komponera dräkten inkluderade studiebesök på Nordiska och Historiska museerna i Stockholm, intervjuer av äldre människor i bygden, omfattande brevväxling med hemslöjdskonsulenten och jämförande med existerande dräkter ibland annat Flen och Julita.
Slutligen hämtades inspirationen i just hembygden. Kjolens ränder hämtar sina färger i Sköldingeäpplets strimmor, sjalens broderier är inspirerade av målningar i kyrkans tak, smycket är återskapat utifrån guldskatten som hittades på Valdemarens botten, skjortan är en modell med rötter i Ingelstorp utanför Valla och hättan är en kopia av en som finns på Nordiska museet. Materialet är ylle, bomull och förstås silke i mössan.
Bygdedräkt från Sköldinge med alla sina delar. Foto: Karin Edlund/Sörmländska bygdedräkter
Detaljbild av smycket inspirerat av guldringarna funna i Valdemaren. Foto: Karin Edlund/Sörmländska bygdedräkter
Bindmössa och halskläde till bygdedräkt från Sköldinge Foto: Karin Edlund/Sörmländska bygdedräkter
Kändes mörk och murrig
1986 var jag 14 år och bilden på framsidan av årsskriften visar dräkten avbildad i skuggan. Den ger verkligen inte färgerna rättvisa så förutom att traditionella dräkter i mitt fjortis-huvud var bland det tanigaste som fanns, såg den mörk och murrig ut.
Tiden går och man utvecklas. Det generella intresset för folk- och bygdedräkter och vad de stod för ökade. Tillsammans med Hemslöjdsföreningen fick Hembygdsförbundet 2023 pengar för att inventera vilka dräkter som faktiskt finns runt om i Sörmland och vi skulle sparka i gång det hela på Gammaldags Malmköpings marknad. Min mamma Berith Jern, ordförande i Sköldinge-Valla-Lerbo hembygdsförening, pratade med Majvor Lind som var med och skapade Sköldingedräkten och bad att få låna hennes dräkt för att visa den på marknaden.
Habegäret väcks
Genast när jag fick se dräkten på riktigt vaknade mitt ha-begär. Dräkten har så fina färger! Den är typiskt 1980-talsmatchande med virkad spets i stället för knypplad. När jag sedan insåg att jag kom i dräkten och kände mig galet fin så kunde jag inte sluta tänka på den. Min mamma tänkte på samma sätt och tillsammans påbörjade vi resan mot våra egna Sköldingedräkter. Det är en lång resa mot ett mål där man inte kan klicka hem något, utan måste göra allt själv.
Tanten i mig ler lite åt fjortisen och säger helt enkelt: Den är skitsnygg!
_________________
· I listan Folkdräkter från Södermanland på Wikipedia ser du enkelt vilka dräkter som finns och hur gamla de är. På Hembygd.se och Dräktnyckel finns de Sörmländska bygdedräkterna nu publicerade med bilder.
· Dräkter som togs fram under samma period som Sköldingedräkten är Fogdön, Frustuna, Gnesta, Ludgo-Spelvik, Stenkvista och Svärta.