Julita gård donerades till Nordiska muséet av ”gamle löjtnanten”, Arthur Bäckström. Avsikten var att bevara samlingarna av ett gods för framtiden. Det var samma tankar som lade grunden till Skansen i Stockholm. Bäckström hade finsnickaren Henning Forsman som anställd för att tillverka godsets möbler. Forsmans kunskap lever än idag vidare i Gnestaföretaget Åmells Möbler
Nu drabbas Julita gård inte bara av Covid-19, utan även av Nordiska muséets beslut att stänga ner besöksverksamheten, kanske för gott.Det här är ett mycket olyckligt beslut. Julita gård är ett synnerligen lämpligt besöksmål i coronatider. Här finns ytor så stora att människor inte behöver trängas och det finns intressanta miljöer som kan berätta den sörmländska historien om munkar, godsägare, torpare och bönder.
Här finns också i allra högsta grad levande historia genom genbanken för rabarber, äpplen och humle. Det är klart att allt detta går att förvalta utan en endaste besökare, men då är materialet dött och till liten nytta. Historia och samlingar ska leva, de ska väcka intresse och få människor att vilja föra arvet vidare.Julitas äppeldagar är berömda och ett fint exempel på hur det går att hålla genbanken levande genom att kombinera sortbestämning med kurser om äppelodling, trädbeskärning och ympning. Den grenen sågas nu av genom beslutet som fattades i Stockholm.
Det är ytterst beklagligt, eftersom Julita skulle ha kunnat bli ett nav för den växande äppelodlingen i Sörmland som spirar från föreningen Sörmlandsäpplen.Nordiska muséet tar enligt den egna hemsidan beslutet om stängningen i Julita av två skäl. Dels att besöken har minskat, dels för att de statliga anslagen inte räknas upp. Över 10.000 besök under en säsong som 2020 får ändå sägas vara ganska bra. Med ytterligare marknadsföring via sociala medier kan det inte vara omöjligt att öka siffran ytterligare.
För var ska vi hemestra egentligen? Det måste ändå finnas ställen att åka till, platser som har något att berätta och som kan ge oss en upplevelse utöver vår vardag.Så låt inte Julita gård läggas i malpåse. Se Julita gård som det viktiga, sörmländska besöksmålet som det verkligen är. Det är en sörmländsk diamant, som går att slipa ytterligare. Allt fint finns inte i Stockholm. Landsbygden måste också få lov att leva och få föra historien på ett aktivt sätt in i framtiden. Hela Sörmland förlorar på ett besöksmål mindre.