Stadshusets stora sal var fylld av besökare som först fick lyssna till Kjell Taawo från Sörmlands museum som talade om byggnader av olika slag – från slott till koja, och från elstationer till lador – och vad de kan berätta om människor och samhällsliv. Han talade även om hållbara hus, om värdet av att bygga och renovera med traditionella och väl beprövade material, som trä, lera och linoljefärg. Här visades i talande siffror hur inomhusluften blir renare av sådana material, att jämföra med exempelvis glasfiberväv målad med plastfärg.
Som andra programpunkt berättade Lars Jacobsson från Malmköpingsortens Hembygdsförening om hur en bygd växer fram, förstås med Malmköping som exempel. Han började med några öar i havet som var de tidiga boplatserna i trakten, och fortsatte sedan i rasande tempo att med bildspel och humor beskriva hur Malmköping utvecklades som köping efter att ha grundats 1785 i och med att Södermanlands regemente slagit sig ner där. Militären lämnade 1921, och då blev köpingen och det tidigare exercisfältet Malma hed i stället mötesplats för exempelvis gymnastikläger, Filadelfiamöten och stora marknader.
Avslutningsvis talade Motzi Eklöf från Malmabygdens kulturmiljökluster om arkivens hemligheter. Det handlade om att Malmköpings stadshus och angränsande Stora torget visat sig ha en märklig och oklar ägandehistorik, att döma av fynd i olika arkiv. Frågan om vem som egentligen är rättmätig lagfaren ägare till Stadshuset och Stora torget reddes inte ut på plats, men kan förhoppningsvis komma att klargöras framöver.
Kvällen om kulturarv som resurs arrangerades av Malmabygdens kulturmiljökluster i samarbete med kulturenheten och platsutvecklingsansvarig i Flens kommun. Dessa aktörer samarbetar inom ramen för en förstudie som beviljats medel av Leader Södermanland. Förstudiens syfte är att utreda förutsättningarna för en satsning på kulturmiljöer i Flens kommun och samtidigt stärka och utvidga kulturmiljöklustret, ett nätverk av kompetenser på området som är organiserade i den ideella föreningen Malmköping.nu.
Det finns behov och möjligheter till utveckling särskilt av de kulturhistoriska miljöer som också är centrala mötesplatser och identitetsmarkörer i flera av kommunens orter. Hur kan de bäst bevaras och utvecklas för invånare och besökare framöver?