När en plats historia bidrar till lokal utveckling

Ett medvetet sätt att använda kultur eller utgå från en plats historia är när den kombineras med entreprenörskapet hos föreningar och företagare. De som lyckas skapa mervärde kring historian och skapa ett besöksmål och stort intresse för platsen, bidrar till just platsutveckling. Ofta sker de även i samverkan mellan både entreprenörer, offentliga aktörer och ideella krafter.

Det lite mer omedvetna sättet historiken kring en plats påverkar ett samhälle är attityden till platsen, vilka som bor och verkar på platsen. Mentaliteten kan skilja en del på en gammal bruksort, herrgårds- och slottsbygd, skärgård, fjäll, skogs eller jordbruksbygd. Vi kan se det i både grad av entreprenörskap, att ta tag i saker själva eller mer utbrett tyckande att ”någon annan bör göra”.

Just det personliga, de olika karaktärsdragen skapar en mångfald av olika landsbygder, något som vissa lyckas använda för att sticka ut och locka både turister och nya boende. Men det skapar även en levande landsbygd, med tillgänglig kultur, skapar mötesplatser och ökad service. Det bidrar till förutsättningar för fler affärsmöjligheter och en positiv ”ringar på vattnet effekt”.

När vi startade förberedelserna inför Landsbygdsriksdagen ville vi tidigt börja ta reda på vad Sörmland som län är för plats, vad är vår berättelse. Sörmland benämns ofta som ett splittrat län där många olika krafter drar åt olika håll, mot Mälardalen, mot Närke och mot Östergötland.

Det vi kan konstatera nu efter flera aktiviteter med entreprenörer, föreningar och kommuner utifrån denna frågeställning, är att det är just mångfalden och brokigheten som identifierar Sörmland. Många sörmlänningar verkar känna igen sig i Selma Lagerlöfs beskrivning, att i Sörmland finns allt i Sverige utom fjäll. Kan detta blandade landskap även påverkat oss som bor här, att även vi är och gör lite av allt, och att det är just det som är vår styrka?