Jo, vintern kom till slut. Och kriget. Man borde inte vara förvånad, men vi var nog många som inte orkade tänka. Eller önsketänkte. När helvetet nu brakar loss är det tydligen mer okej än nånsin att inte tänka alls, men ändå uttala sig tvärsäkert om frågor som vi borde lösa under betydligt lugnare förhållanden.Journalister och kändisar tävlar om vem som vill slåss mest. Vissa, som Margit Richert, anmäler sig plötsligt till hemvärnet.
I drömmen sitter de ledigt uppflugna på en jeep med en cigg i mungipan, bryter bröd och tar sig en sup med andra frihetskämpar. Ah! Att få dra ett halsbloss, fylla och tömma magasinet, känna att man lever, att få återvända till 1900-talets svart-vita tankevärld, kämpa mot ondskan. Skjut dem bara!
Så varför inte också göra allt vi kan för att hålla uppe bensinförbrukningen, ösa pengar över försvaret (nyss kallat ”särintresse”), exportera vapen till krigförande länder och kasta oss i kärnvapenklubben NATO:s famn, utan hänsyn till de väl övervägda argument som hållit oss utanför militärallianser och krig under drygt två sekler.
Kanske är masskyddsdirektivet ändå ett bevis för att även goda beslut kan pressas fram snabbt i svåra tider. Om nu EU klarar av att infria det utan motstycke generösa löfte om flyktingmottagande som fattades av blott 28 politiker i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor.
Min äldsta son mönstrade förra veckan. Jag lämnade honom vid Pliktverket med en kuslig känsla. Själv sökte jag i samma ålder vapenfri tjänst, av ideologiska skäl. Vi har snackat om det där. Att den som mönstrar gör sig redo för att skjuta okända medmänniskor i skallen, för att döda personer som lika gärna kunde ha varit vänner. ”Är du beredd på det?” frågar jag.
Ja, tydligen. Och jag vet ju egentligen varför: min son tycker att försvaret behövs för att skydda vår familj, andra medmänniskor, kulturer och civilisationer. Tycker inte jag det?
När jag och yngsta sonen på kvällen ser fritänkaren Antero ”Antti” Rokka med ett flin i mungipan peppra ryssar i Netflixversionen av ”Okänd soldat” så ryser vi av välbehag. Nog skulle vi ha gjort detsamma, försvarat vår täppa med alla medel. Skjut bara, skjut, sjung och glöm, Rokka!
Ukraina har sedan forntiden översköljts av sarmater, hunner, turkar, vikingar, mongoler, polacker, tyskar och ryssar. Kommunister, fascister och politiskt obundna skitstövlar har bränt den Östeuropeiska slätten.Jag önskar bara att det tog slut. Tjälen går ur backen förr eller senare. Kanske kan de galna tiderna pressa fram fler oväntat snabba beslut. Om fred. Sedan nedrustning. Stopp för olja, gas och kol. Mer tid tillsammans i solen, mindre skärmtid. Det är kärnvapnen, den smutsiga energin och informationsföroreningarna som håller oss gisslan. Inte den där lilleputten.
