AI betyder ju som de flesta numera känner till artificiell intelligens. Det handlar konkret om avancerade dataprogram som mycket snabbt finner mönster eller strukturer i stora datamängder där man vill lösa vissa uppgifter. Exempel på konkreta svar som söks kan vara språköversättningar, skriftliga rapporter, analyser av röntgenbilder, nya mediciner, upptäcka pågående brottsaktivitet hos företag och rationalisering av administrativa system.
Men AI har inte bara en rad nyttiga användningar utan kan som vi sett under året ta sig ut på internet och åstadkomma stora skador hos exempelvis offentliga myndigheter och företag. Detta har redan hänt i bland annat Australien och USA.
För ett par veckor sedan varnade 499 forskare från bland annat USA och Sverige för så kallade självstyrande programvarusystem (AI-agenter) som man testar internt hos ledande AI-företag som Open AI och Goggle i USA. Dessa AI-agenter kan leta sig ut på internet genom slarvig hantering hos AI-företagen i deras experimentverkstäder och direkt skada företag, myndigheter och organisationer.
De skador som kan uppstå är att man får tag på känsliga data om personer på en myndighet, hemliga data på ett sjukhus eller i värsta fall styrdata på ett kärnkraftverk, hemliga och grundläggande data hos banker och försäkringsbolag och så vidare. Det allra värsta som kan hända är att kriminella aktörer får möjlighet att komma över sådana data att de kan sabotera pågående verksamhet. Intrång i vanliga datasystem sker dagligen genom olika krimgäng jorden över.
AI förväntas hjälpa oss att få fram nya och bättre mediciner, bättre växtmaterial, mer energismarta produktionsprocesser och exempelvis motorer med mindre slitage. Trots fördelarna finns det enligt ledande it-forskare och ledande chefer i de stora it-företagen inom inte minst USA rädsla för att AI skapar stora skador i och på samhället såvida vi inte bygger upp internationella och hårda spelregler.
På senare tid har forskare varnat för att de stora och många datahallarna som behövs kan bidra till brist på el och därmed högre elpriser för företag och hushåll. Många undrar över att svenska kommuner inte ser dessa effekter när de säger ja till nya datahallar. Fler synpunkter väntar.