Kanske har du en tomt där du har igelkottar, kanske har du aldrig sett en levande kotte. För tyvärr har de flesta av oss bara mött dem som överkörda. I dag har även andra faror tillkommit, förutom grävlingen, som gärna tar en och annan. Robotgräsklippare som går på natten är en, så även trimmer och vanlig gräsklippare eller en man åker på. Mycket hotar en liten igelkott, detta fredliga och fina lilla djur.
Utbildning igelkottar
En annan fråga kan vara: Har ni som hanterar maskinerna för kommunens räkning utbildning i hur man handskas med igelkotten, så den överlever när ni klipper? Ingen jag frågat har svarat ja.
Något att tänka på om vi skall få ha kvar kottarna. Det är inte kul att hitta två små dödade igelkottar när man klippt väldigt högt gräs på ett ställe i byn. Vi pratar om en rödlistad art, som levt ungefär 30 miljoner år på jorden, och som minskar rätt snabbt. I alla fall på vissa ställen. Snart blir den förmodligen fridlyst, kanske blir det bättre då.
Färskt vatten och pannkaka
I flera år har jag haft igelkottsbesök i min trädgård ibland väldigt många, ibland färre. Men alltid lika välkomnade av kattmat, färskt vatten och pannkaka, givetvis utan mjölk, för det tål ingen kotte.
I år ropade jag på första kotten som kom: ”Hej kotten, vill du ha pannkaka?” Och gissa om hon sprang, för hon kände igen min röst och att pannkaka var gott det mindes hon.
På våren började även de äldre dyka upp. En stor kille, skulle det visa sig, var skadad så nosens svarta färg var helt vit längst fram. Taggarna verkade klippta bak på ryggen och han hostade. Det var något vasst han hamnat för nära, helt klart. Trodde aldrig han skulle överleva, men det gjorde han och han hade t.om kraft att uppvakta ”damerna” som också kom och käkade.
Så kom skatorna på vad jag gjorde och de gick efter kottarna, slet pannkaksbitar ur munnen på dem och nu var goda råd dyra. Bussiga grannar snickrade ihop två kotthus med en tunnel in, sånt vågar inga skator gå in i. Så nu var det löst. Ett tag.
Skyggade av röster
Sen KAN det ha varit så att det blev för intressant för barn att komma och titta på kottarna. De verkar väldigt känsliga för störning nämligen. Min röst kände de igen, gnisslet i dörren också när jag, prick i tid, öppnade för att ge dem mat. De for som hundvalpar runt benen på mig, men hörde de andra röster så stack de.
Och plötsligt var det kanske för mycket, de försvann helt. Sju stycken var bara borta och kom inte tillbaka heller. Så även på fler ställen där jag bor.
Men det dök upp två årsungar i stället och de har stannat till nu, då de troligen har gått och lagt sig för vintern.
Längtar till våren
I alla fall är jag väldigt tacksam att jag har haft igelkottar här och jag ser fram emot våren då jag får träffa dem igen. Hoppas jag.
Under tiden kan jag rekommendera att vi alla läser på lite om djurskydd och annat.
Djurskyddet Sverige har en utomordentlig text som heter REDE, förkortning på respekt, empati, djur och etik. Den kan laddas ner gratis på nätet och finns åldersanpassat. Något att tänka på när det var förskolebarn som kastade sten på en kotte så den avled. Just det har inte hänt precis där jag bor, men i nära samhällen.
WWF, Världsnaturfonden har också massor av information om igelkotten. Kan rekommenderas att gå in på bägge föreningarnas hemsidor. Förhoppningsvis har igelkotten framtiden för sig bara vi människor ger den utrymme.
Julita