Hur vi bearbetar smärta varierar beroende på situation. Vid kortvariga stresstillstånd kan vi till exempel uthärda större fysisk påfrestning än vanligt. Nu visar en ny studie från Linnéuniversitetet att även vardagliga känslor som tristess och humor påverkar vår känslighet för smärta.
I studien fick 114 smärtfria personer ange när ett gradvis ökande tryck med en specialiserad apparat mot deras muskler övergick från att kännas neutralt till att bli obehagligt. Tanken var att fånga den punkt där trycket precis började upplevas som smärtsamt. Forskarna undersökte fyra punkter på kroppen: höger och vänster nackmuskel samt höger och vänster underben.
I nästa steg sorterades varje deltagare in i en av tre grupper. De fick antingen se ett videoklipp som framkallade tristess, ett humoristiskt klipp, eller bara sitta och vänta ett par minuter.
Tydliga skillnader
Därefter fick varje deltagare se antingen ett videoklipp som framkallade uttråkning, ett humoristiskt klipp eller sitta och vänta några minuter. När testet sedan upprepades syntes tydliga skillnader i resultaten beroende på om deltagaren var uttråkad eller underhållen.
För gruppen som fick se videon som framkallade tristess, en instruktionsvideo om plogning, syntes en tydlig sänkning av smärttröskeln. Det behövdes ett betydligt mindre tryck innan deltagarna började uppleva ett obehag. Effekten återfanns både på nackmusklerna och på benen.
Resultaten visar att uttråkning har en tydlig effekt på smärttröskeln. Jag hade väntat mig en effekt, men inte att den skulle vara så här stor.
Tystnad
En motsatt effekt uppmättes hos deltagarna som fick se ett humoristiskt videoklipp med en ståuppkomiker. För dem behövdes ett större tryck innan det upplevdes som obehagligt jämfört med den första testomgången. Skillnaden var dock inte lika stor och sågs endast i axelmusklerna.
En tredjedel av deltagarna utgjorde en kontrollgrupp. I stället för att se ett videoklipp fick de vänta ett par minuter i tystnad. När de genomförde testet en andra gång sågs ingen förändring.
Hur kommer det sig att deltagarnas känslighet för tryck förändrades beroende på vilket videoklipp de hade sett precis före testet? En möjlig förklaring är att kroppens metoder för att bearbeta potentiell smärta blir mindre aktivt när vi utsätts för något som vi upplever som tråkigt. Det som händer omkring oss påverkar hur kroppen bearbetar smärtsignaler.
Signaler
När vi utsätts för ett tryck färdas smärtsignaler från kroppen via ryggmärgen upp till hjärnan. Samtidigt skickar hjärnan signaler i andra riktningen som kan förstärka eller dämpa smärtsignalerna. Man kan likna det vid en grind som reglerar hur mycket smärtsignaler som släpps igenom. Våra resultat kan bero på att känslan av att vara uttråkad påverkar den regleringen och gör oss mer känsliga för smärta.
Fortsatta studier
Studien är gjord på smärtfria individer. Framöver vill forskarna undersöka om liknande effekter syns hos personer som lider av kronisk smärta. Relationen mellan kronisk smärta och känslan av att vara uttråkad är särskilt intressant, eftersom personer med kronisk smärta ofta är begränsade i sin vardag.
Livet riskerar att bli tråkigt eftersom man inte kan göra det man vill. Då skulle det kunna vara så att fler smärtsignaler släpps fram till bearbetning uppe i hjärnan, vilket kan leda till mer smärta. Det är något vi vill undersöka vidare.
Lektor i psykologi vid Linnéuniversitetet.