Trosa kommun står inför en av sina största omställningar i modern tid. Ostlänken och det nya resecentrumet i Vagnhärad förändrar kommunens geografi, pendling, arbetsmarknad och utvecklingsmöjligheter. Trots detta fortsätter planeringen att utgå från en struktur som formades långt innan järnvägssatsningen ens var beslutad. Det är inte hållbart.
När resecentrumet öppnar får Vagnhärad en helt ny roll. Det är här de starkaste kollektivtrafikflödena kommer att finnas, här som nya arbetsplatser kan etableras utan att värdefulla natur- och kulturmiljöer påverkas, och här som kommunen kan bygga tätare och mer klimatsmart. Ändå fortsätter mycket av planeringen att utgå från att Trosa ska bära huvudansvaret för tillväxten. Det är en logik som inte längre stämmer med verkligheten.
Under lång tid har kommunen hävdat att utvecklingen är ”balanserad” mellan orterna. Men Vagnhärad har inte haft samma utvecklingstakt, och när en av Sveriges största infrastruktursatsningar nu landar just här är det uppenbart att den gamla balansen inte längre är relevant. Att hålla fast vid den är inte att vara försiktig – det är att ignorera de möjligheter som faktiskt finns.
Samtidigt har flera planeringsbeslut de senaste åren pekat åt fel håll. Nya bostadsområden har lagts på mark som borde skyddas, och bebyggelsen har spridits ut i stället för att samlas där kollektivtrafiken är som starkast. Det skapar ett ökat bilberoende och gör det svårare att nå kommunens egna klimatmål. När kommunen säger att man värnar jordbruksmarken blir det svårt att förstå varför just jordbruksmarken så ofta föreslås för bebyggelse.
Den nyliga domen om Rådmansbackarna visar dessutom att kommunen behöver tänka om. Domen handlar inte bara om en specifik plats, utan om att planeringen måste vila på stabila underlag och långsiktiga avvägningar. Det är en påminnelse om att utveckling måste ske på rätt plats, vid rätt tid och med rätt förutsättningar och nu när Rådmansbackarna inte bebyggs, i stället bejaka Naturskyddsföreningens förslag till ett natur- och kulturreservat i hela ekosystemet Trosaåns dalgång.
I stället för att fortsätta expandera utåt borde kommunen ta vara på de möjligheter som Ostlänken skapar. Vagnhärad är den naturliga noden för framtida tillväxt. Här finns redan infrastruktur, här finns ytor som kan utvecklas utan att riksintressen påverkas, och här kan kommunen bygga ett modernt mobilitetssystem där tåg, buss, cykel och gång hänger ihop.
Det handlar inte om att ställa orter mot varandra. Det handlar om att använda kommunens resurser klokt. En tydlig prioritering är inte orättvis – den är nödvändig för att skapa en hållbar helhet.
Trosa kommun behöver nu ta steget in i den framtid som Ostlänken innebär. Det kräver mod att lämna gamla antaganden bakom sig och i stället planera utifrån de faktiska förutsättningarna. Det är så vi bygger en kommun som håller – för klimatet, för landskapet och för kommande generationer.