Det finns regler, lagar och förordningar runt invasiva arter. EU och Naturvårdsverket har varsin lista, dessutom har SLU Artdatabanken tagit fram en risklista. Så vad är det som gäller?
114 arter är med på EU:s lista över invasiva främmande arter. Dessa är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen, hålla levande i hela unionen.
Naturvårdsverket har en nationell lista på gång, med egna. Den förväntas vara klar i maj.
Svenska myndigheter har föreslagit totalt 41 arter till den nationella förteckningen. Av dessa är 28 vattenlevande och 13 landlevande.
SLU Artdatabanken har riskklassificerat cirka 1600 främmande arter som bedömts ha mer eller mindre stor invasionspotential och negativ påverkan på naturen i Sverige.
Av dessa bedöms 257 arter att ha hög eller mycket hög risk att bli invasiva i Sverige inom 50 år.
Signalkräftan finns med på EU:s lista, men eftersom det är en art med stor spridning finns det undantag. Foto: Karina Frölund
Lavendel utgör för närvarande inget stort hot mot biologisk mångfald i Sverige, men det kan ändra sig inom de närmaste femtio åren enligt Artdatabankens risklista. Foto: Mostphotos
Gul skunkkalla är mycket invasiv, rapportera gärna fynd till Artportalen. Foto: Naturvårdsverket
Den sibiriska jordekorren är listad som invasiv i EU, den förekommer sporadiskt i Sverige. Foto: Mostphotos
Kanadensiskt gullris kommer troligtvis att vara med på den nya svenska förteckningen. Foto: Naturvårdsverket
Lövplattmasken är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, utbyta och sätta ut i naturen i hela EU. Foto: Naturvårdsverket
Hästkastanj är med på risklistan. Arten har liten ekologisk effekt i svensk natur idag. ”Men med längre växtsässong kommer den att ta allt större utrymme i vissa typer av lövskog, enligt Artdatabanken.”
Plymspirea liksom lavendel hör till de 257 arter som finns med på risklistan med hög eller mycket hög risk att bli invasiva i Sverige inom 50 år. Foto: Mostphotos
Den kinesiska dammusslan har en förmåga att massföröka sig och är konkurrenskraftig, därför anses den utgöra ett klart hot mot den naturliga musselfaunan i europeiska sötvattensmiljöer. Foto: Hirase (CC BY-SA 3.0)
I Sverige har den invasiva kinesiska ullhandskrabbor hittats både i kustvatten och i flera av de större sjöarna. Foto: Ron Offermans (CC BY-SA 3.0).
Gnagaren bisam är etablerad i Sverige och påverkar omgivningen genom att den äter och bygger hyddor av vattenväxter och gräver gångar i stränder och strandbankar. Foto: Naturvårdsverket
Blomsterlupin är en av flera främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige, men som ännu inte omfattas av några regler. Foto: Mostphotos
Relaterade artiklar:
Kommunen vill ha hjälp att bekämpa invasivt gullris (2026-03-23)Invasiv offensiv – och fler arter knackar på (2026-03-21)
Mäklaren: Köparens ansvar att känna igen parkslide (2026-03-20)
Trädgårdsexperten: Rör inte parksliden, ta hjälp (2026-03-19)
Pilotprojekt: Syrebrist ska bekämpa invasiv parkslide (2025-10-08)