Attraktivt och lönsamt – en framtidsnöt att knäcka

Lantbrukare, rådgivare, företag och beslutsfattare samlades en heldag under Agro Sörmlands paraply för att diskutera hur lantbruket ska bli attraktivt och lönsamt. Hur det ska locka unga, värna hälsan och klara konkurrensen.

– Jag lyfter på hatten för allt bra som gjorts, tar av mig kavajen och kavlar upp ärmarna för allt som ska göras, säger Robert Andrén, Sörmlands nytillträdde landshövding i invigningstalet.

Moderator Edvard Hollertz, till vardags politiskt redaktör på Östgötacorrespondenten, började med en framtidsanalys i mollton och menade att de 13 000 heltidsjordbruk som finns i Sverige i dag skulle minska till 2 000 jättestora lantbruk inom 25 år och att generationsjordbruket skulle försvinna i samma takt.

Slagläge för lantbruket

Men Lantmännens vd och koncernchef Magnus Kagevik ansåg i stället att det var bra slagläge för lantbruket just nu, även om det behövs politisk vilja och bättre strategier för livsmedelsproduktion.

– Sverige är bäst i klassen på flera områden, till exempel inom djurhållning, sparsammare användning av växtskyddsmedel än många EU- länder och Europas lägsta antibiotikaanvändning. När det gäller klimatet kommer inte Sverige att påverkas lika mycket av värmeböljor och andra extremväder som länder i södra Europa, säger Magnus Kagevik.

”Vägar till ett attraktivt och lönsamt lantbruk” var temat när Agro Sörmland arrangerade Smart Farming 2026 på Hendelunda slott i Flen. Foto: Karina Frölund

Kajsa Fröberg och Emelie Brolin från Sparbanken Sörmland tycker att det finns gott om framtidstro i lantbruksbranschen. Foto: Karina Frölund

Karolina Muhrman och Per Frankelius arbetar med digitalisering och innovation inom lantbruket via Linköpings universitets kunskapscentrum Agtech Sweden. De presenterade ett smörgåsbord av ny teknik.

– Nu är det mycket som händer och det går snabbt. Kombinationen av AI, sensorer och robotik passar lantbruket bra, säger Karolina Muhrman.

I Agtech pågår bland annat forskningsprojekt med precisionsodling med hjälp av drönare, djurövervakning med AI, mikrovågor som läser markfuktighet, ogräsbekämpning med laser och AI som lyssnar på tomater som låter när de är törstiga eller angrips av insekter.

Satsar på teknik

– Många bra projekt pågår som kan bidra till att skydda miljön, förbättra djurvälfärd och ge hållbar matproduktion, säger Per Frankelius.

– Och faktum är att det många gånger är mindre eller mellanstora lantbrukare som oftast satsar på ny teknik, säger Karolina Muhrman.

En orsak till det är att det på sikt är billigare än att anställa fler. Dessutom är det stor kompetensbrist i branschen.

Var tredje svensk lantbrukare har passerat pensionsåldern, vilket är också är en anledning att göra lantbruket till en attraktiv arbetsplats som ska locka unga.

Landshövding Robert Andrén invigningstalade. Foto: Karina Frölund

Återväxten i lantbruket representerades av Ernst och Ebba Lindahl på Sjukälla gård i Nyköping. Foto: Karina Frölund

– Normerna har ändrats och det är viktigt att förstå och att synliggöra det. Man måste bygga ett företag som klarar av föräldraledighet och semesterplaner, säger Sebastian Remvig, LRF Ungdomens riksstyrelse.

– Dessutom måste unga ha en möjlighet att etablera sig som lantbrukare. Varför inte införa ett etableringslån, som studielånet fast för unga lantbrukare? säger Sebastian Remvig.