Hallå där Agnes Nylund, 20 år och nästa generation Tunabygdare. Du har skrivit om somrarna på Fågelhyttan i årets bygdeblad, vad är så speciellt med Fågelhyttan?
– När jag var liten kändes Fågelhyttan oändligt stort. Det var lador, skog och hagar. Det är en relativt stor gård, men för oss barn var den gigantisk. En hel värld fylld av möjligheter. Något av det bästa var att det var en samlingsplats för alla kusiner och syskon. Det var ett gemensamt hem för alla hos farmor och farfar. Även nu när min farmor har gått bort försöker vi alltid samla alla i familjen Nylund på Fågelhyttan. Det är svårt att tänka sig att gården någon gång i framtiden inte kommer att finnas i släkten, säger Agnes Nylund
Släkten Nylund har bott på Fågelhyttan i 100 år. Hur har platsen påverkat dig?
– Det som var magiskt med att växa upp där var också fantasierna. Hur mycket man kan fantisera som barn. När jag går runt där i dag kan jag fortfarande se träden med kojor och bergen har fortfarande rulltrappor, i min fantasi. Jag, min lillebror och våra tre kusiner hade så roligt tillsammans på Fågelhyttan.
I dag bor du i Oxelösund. Har lantlivet vid Fågelhyttan satt några spår?
– Ja, jag skulle gärna bo på landet när jag blir äldre. Det är fridfullt och enkelt. Man kommer lätt ut i skogen, säger Agnes Nylund.
Kusinerna Linus Nylund och Agnes Nylund med farfar Nils Nylund i traktorn vid Fågelhyttan. Foto: Privat
Agnes Nylund. Foto: Privat
Tunabygden, Tuna hembygdsförenings årsskrift 2025. Foto: Ulrika Sturén