Jag vet inte om många av Länspostens, Sörmlandsbygdens och Dalabygdens läsare orkade följa toppolitikernas framtidslöften under årets Almedalsvecka. Ni som missade evenemanget förlorade knappast något väsentligt politiskt utspel – åtminstone inte av relevans för Sveriges landsbygd. Visserligen önskade ett par partiledare mer fokus på landet utanför storstäderna men vi fick aldrig de konkreta nycklarna.
Talen i årets Almedalsmiljö var snarare mer av slaget lättsamma föredrag i avslappnad konferensmiljö än spännande löften om hur ett framtida Sverige skulle kunna förändras i hållbar riktning.
Om jag skulle ha blivit djupt berörd och kanske positivt omskakad av talen borde de ha innehållit framtidsvisioner där exempelvis landsbygdens ungdomar garanterades en mer kvalificerad gymnasieskola, där fler mindre vårdcentraler med välutbildad personal fick plats och där kollektivtrafiken var så utbyggd att ungdomar och vuxna inte blev ”inlåsta” på hemorten under i första hand helgerna.
I varje kommun skulle det finnas ett lärcentrum för alla åldrar som vid behov tvingade högskolor/universitet att examinera flera olika specialyrkesgrupper. Idag har vi som bekant allt svårare att rekrytera och anställa kompetent arbetskraft i många bruksorter och små kommuner. Skatteutjämningssystemet och statens budget skulle reformeras så att landsbygdens kommuner inte ständigt behöver söka extra tillskott till en sargad och/eller omodern infrastruktur.
Regering och Riksdag borde som en självklarhet se till att alla kommuner har tillgång till en lokalt placerad och verksam bank som ett stöd till hushåll och småföretag. Förra året hade så många som 38 kommuner inte en enda lokal bank vilket skapar stora handikapp för i första hand företagens tillväxt.
Att stärka småföretagen på landsbygden är en av flera överlevnadsfrågor. Lika viktigt är att stödja det lokala föreningslivet och den lokala demokratin. Där har sittande regering tyvärr skapat ett helt onödigt hinder.
Befolkningen på landsbygden är tyvärr van vid att inför varje val bli lovade stora positiva förändringar. Efter valen verkar det mesta vara glömt.
Talen vid årets Almedalsvecka riskerar att hamna i en trist politisk tradition!