– Vandring är ingen materialsport, med bra skor och tillräckligt med vatten kommer man långt, säger Daniel Borgmyren, vandringsledare i Friluftsfrämjandet.
Lästips:
Han har nött ut några skor på Sörmlands vandringsleder och kan tipsa om bästa stråken för naturupplevelser i sommar.
– Jag tycker om stillheten, naturen, dofterna, lugnet och upplevelsen, säger Daniel Borgmyren.
Förutom lugn och ro finns det också träd, småkryp, fåglar och växter. Om man inte känner sig riktigt avslappnad i det sällskapet, utan lite ovan, kan man följa med Friluftsfrämjandet ut på arrangerade vandring.
– Det är perfekt om man inte hittar, är ovan eller ädd att gå vilse. Det är ett bra sätt att få mod att så småningom gå själv eller med vänner. Det är dessutom trevligt att göra något tillsammans.

Friluftsfrämjandets vandringsledare Daniel Borgmyren tipsar om fem naturreservat värda att besöka. Foto: Katarina Hellman
Daniel Borgmyren tipsar om karta, kompass och någon bra naturapp i telefonen. Och att man ska se sig omkring.
– Följ markerade leder. Om man kommer vilse är det enklast att lyssna efter närmaste stora väg och gå mot den.
Han tipsar om fem mycket olika naturreservat i Sörmland som är väl värda en en utflykt i sommar.

Vid Stendörrens kommer man ut på de närmaste skärgårdsöarna via flera hängbroar. Ett av Sörmlands mest populära naturreservat hittar du vid kusten mellan Nyköping och Trosa. Foto: Mostphotos
Stendörren i Tystberga
– Det är fantastiskt att kunna uppleva skärgården och havet utan båt. Hängbroarna som låter land och hav mötas. Det är härliga möjligheter att bada.
Stendörren är länets populäraste naturreservat som ligger vid kusten mellan Nyköping och Trosa.
– Lederna är bra och uppmärkta från fyra kilometer till en mil. Det går att välja hur jobbig vandring man vill ha. Allt går att göra riktigt jobbigt.

Marvikarna mot Klövberget. Foto: Gnesta kommun/Maria Rolf

Dalgången vid Marvikarna-Krampan mellan Laxne och Mariefred har spektakulära vyer. Foto: Mostphotos
Marvikarna och Krampan
– Ett fantastiskt naturområde med de höga klipporna, den fantastiska skogen, beteshagarna och bra grillplatser.
Dalgången vid Marvikarna-Krampan utanför Åker är ett mycket omtyckt och välbesökt friluftsområde som lockar besökare året om. Vid sjöarna är dalgången på vissa ställen inte bredare än hundra meter och bergsbranterna stupar dramatiskt mot vattnet.
– Det är ändå ganska lättillgängligt, man kommer nära med bilen och kan välja en rundslinga.

Naturreservatet Skiren-Kvicken har fått sitt namn av de två sjöar som finns här. Foto: Mostphotos

Skiren–Kvicken Foto: Eskilstuna kommun
Skiren–Kvicken
– Utsikten över den orörda gamla skogen mellan och runt sjöarna Skiren och Kvicken är otrolig. Skogen har utvecklats i sin egen takt och är väldigt speciell.
Skogen utanför Eskilstuna är omkring 130 år gammal och har både äldre träd och yngre träd. Gammelskogen är en fristad för många sällsynta växter och djur som inte trivs i brukade skogar.
– Efter granbarkborren har det blivit allt stökigt i skogen, men allt blir så svårt som man gör det.

Slåtter i Henaredalen. Frodig grönska med hasselbuskar och olika sorters lövträd. Foto: Länsstyrelsen/Robin Pettersson
Henaredalen
– Fornborgen på Skansberget ligger på ett högt bergskrön med stupande sidor. Det är lite brant upp, men man kan ta det lugnt och när man är uppe möts man av en fantastisk utsikt.
Henaredalens naturreservat norr om Malmköping ligger i en markerad dalgång mellan sjöarna Henaren och Västersjön. Den frodiga grönska som ger en regnskogsliknande känsla.
– Man behöver inte gå upp på berget, man kan gå runt och följa Sörmlandsleden.

Det ljusa och öppna eklandskapet vid Sparreholms slott går utmärkt att kombinera med ett bad i Båven. Foto: Flens kommun
Sparreholms ekhagar
– Min mamma har vandrat i bokskog och hon säger att det här är det närmaste man kommer en sådan känsla.
Det ljusa och öppna eklandskapet dominerar. Förutom ek finns även lind, lönn, alm och ask. Delar av reservatet användes redan på 1600-talet som park och betesmark till Sparreholms slott.
– Det är stora mastiga ekar och mjuka kullar. Man får hålla koll på djuren som betar, men det brukar inte vara några problem.