Herrgårdsdukning, klostervisning, styckebruk och balansgång till utmarken – det är några av nyheterna på Julita gård i sommar.
Jämte pion-, pelargon- och äppeldagar testar man också i år att samodla grönsaker, örter och blommer – i så kallade potager.
– Vi kommer att odla tre olika potager och se hur det går, vi återkommer i höst, säger Susanne Yderbo, enhetschef Nordiska museets parker och trädgårdar.
Av hållbarhetsskäl satsar man också på perenner framför sommarblomor.
Trädgårdsmästare Viktoria Eriksson pysslar om pelargonmammorna, på pelargondagen i maj säljs cirka 1 000 sticklingar från de 120 olika sorterna. Foto: Ulrika Sturén
I bakgrunden syns de moderna odlingarna, också ett viktigt folkbildninsled jämte kulturodlingen. Foto: Ulrika Sturén
Foto: Ulrika Sturén
Foto: Ulrika Sturén
Fokus på sekelskiftet
Arthur Bäckström donerade Julita gård 1941, men samarbetet började redan på 1920-talet.
– Vi har stort fokus på sekelskifte och sista ägaren. Men vi vill också lyfta vår tusenåriga historia på platsen och det gör vi bland annat genom klostervisningar, säger Sofia Hiller, pressansvarig.
Julita kloster var verksamt i 350 år, den gamla klostermuren syns som en liten landhöjning upp emot herrgården.
– Utomhusleklandskapet ska inspirera till fri lek, det byggs på varje år. I går färdigställdes ”Balansgång till utmarken”, säger Moa Pettersson, publik koordinator.
Tusen sticklingar i bokstavsordning, här finns cirka 120 olika sorters pelargoner.
En unik variegerad Dr Westerlund. ”Helt exklusiv, den finns bara här, vi satte ett skott som sportat,” säger Susanne Yderbo.
Moa Pettersson i barnens lekparadius – Åkerögården från Bettna. Moa är klädd som en herrgårdsfröken från sekelskiftet. Foto: Ulrika Sturén
En annan nyhet är Agnetha Aabjergs Julitakruka, en replika på ett original som Arthur Bäckström, den siste privata ägaren, hade i sin samling . ”Det är en fri tolkning, men lik originalet,” säger Moa Pettersson. Foto: Ulrika Sturén
I år lyfter man klostertiden extra med klostervisningar. Julita kloster var verksamt i 350 år, en liten landhöjning upp emot herrgården är den gamla klostermuren. Foto: Ulrika Sturén
”Vi jobbar mycket med hållbarhet så vi har inte så mycket sommarblommor, vi sätter perenner i planeringarna för att slippa så mycket fraktande,” säger Susanne Yderbo, enhetschef Nordiska museets parker och trädgårdar. Foto: Ulrika Sturén
Fakta · Sommar på Julita gård
Öppet 24 maj till 24 september.
På programmet finns bland annat pelargon- och äppeldagar, pionvisningar, herrgårdsvisningar, hantverksdagar, biets dag, barnteater, konserter, allsång, vandringsteater och såklart ett maffigt midsommarfirande.
Julita har fokus på sekelskifte 1800–1900, men i år vill man också lyfta platsens tusenåriga historia med klostervisningar och djupdyk i Julita styckebruk.
I barnens utomhusleklandskap finns en nyhet med det poetiska namnet ”Balansgång till utmarken.”