När en grevinna från Stockholm slår sig ner på den slumrande landsbygden sätts livet i gungning för många i Ripsa utanför Nyköping. Under några årtionden på 1900-talet blir orten ett av landets textilcentra och levererar plagg i färgglada ylletyger till varuhus runt om i världen.
Det är mitten av 1950-talet och vävstolarna går varma i hushållen runt om i Ripsa. I många hus har vävstolarna ställts upp och tygerna som vävs ska snart skeppas till andra sidan Atlanten.
Några år tidigare har en kvinna vid namn Ebba tillsammans med sin man flyttat till Ripsa, i utkanten av det som i dag är Nyköpings kommun, invid sjön Båven.
Von Eckermann heter paret Ebba och Eric i efternamn. Egentligen skulle de flytta till gården Sandvik i Ripsa för att bedriva lantbruk.
Ebba, vars mamma var grundare av en textil- och sömnadsskola, har dock även ett annat intresse än att driva gård med mark och djur. Ebba von Eckermanns passion ligger i mönsterdesign och att göra vackra tyger.

Reklambild med Ebba von Eckermann och Ripsaplädar, 1952. Foto: Sörmlands museum

Painted Village heter dräkten och kappan. Foto: Mikael Strinnhed/Sörmlands museum
Sysslolösheten
När paret Eckermann kommer till Ripsa 1949 upptäcker Ebba att många kvinnor sitter sysslolösa om dagarna runt om i socknen. Trots att det i Sverige generellt sett inte är vidare hög arbetslöshet efter andra världskrigets slut så kan det se se olika ut på sina håll i landet.
I Sörmland, där statarsystemet varit starkt och där det finns många gods och gårdar med lantbruk så märks framförallt två saker av i stugorna. Statarsystemets avskaffande och mekaniseringen av jordbruket gör att sysselsättningen börjar förändras hos befolkningen.
Det är när Ebba von Eckermann ser sysslolösheten som tanken på att starta ett textilföretag väcks.
Sagt och gjort, företaget Ebba von Eckermann textilier ser dagens ljus och det är nu vävstolarna börjar ställas på plats i stugorna runt om i socknen. Även det gamla stallet på Sandvik görs om till vävstuga.

Ebba von Eckermann iklädd den kända Ripsakjolen. Foto: Erik von Eckermann

Det gamla stallet blev vävstuga. Foto: Sörmlands museum

Ebba von Eckermann på besök hos hemväverskan Gerda Andersson. Foto: KW Gullers/Sörmlands museum

På export till USA. Foto: Sörmlands museum
Siktar på USA
Det är färgrikt och ylle som gäller i Ripsa. De första produkterna som kommer ur textilöretaget är plädar.
Ebba von Eckermann har sikltet intällt på USA. Det är dit hennes första affärsresa går och det är där varuhusen blir förtjusta i den ”vävande grevinnan” och hennes mönster att hon säljer samtliga tolv filtar hon har med sig till varuhus i USA och Kanada.
Nu börjar Ebba von Eckermanns och Ripsaväverskornas resa mot succé. Ebba tar in designers som ritar mönster till kläder som börjar sys av de vävda tygerna.
I USA, Kanade och på varuhus runt om i Europa kan man hitta kläder från Ripsa. Till och med en av världens mest kända modeskapare, Christian Dior, blir så förtjust i kläderna att de börjar säljas på hans modevaruhus i Paris.

Ebba von Eckermann hemma hos Elin och Gun Andersson i Haga 1952. Gun vävde de första Ripsaplädarna. Foto: KW Gullers/Sörmlands museum

Ripsakjolen blev ett signum. Foto: Mikael Strinnhed/Sörmlands museum
Storhetstiden
När textilföretaget i Rispa gick som bäst tillverkades här tusentals plagg om året och ett 40-tal var anställda. Ripsa blev ett mål för turister som kom i bussar, såväl från USA som Sverige, för att se hur tillverkningen av de populära tygerna och plaggen tillverkades.
På tv i USA visades dokumentären ”The Weaving village” om företaget och sömmerskorna runt om i sockenen.
1967 slutar Ebba von Eckermann att sälja kläder via varuhusen. Anledningen är att det börjar bli för dyrt. I stället säljs nu kläderna direkt till kunderna.
Hela textilbranschen förändras från 1950-talet. Många arbeten inom den svenska textilindustrin flyttar först till södra Europa och senare till Asien. Allt i jakt på så billig produktion och i slutänden så billiga produkter som möjligt för kunderna.
Förflyttningen drabbar även Ebba von Eckermann och väverskor och sömmerskor i Ripsa. Fram till 1981 försöker man hålla liv i företaget men där tar det slut och Ripsa som textilimperium förpassas till en del av historien.